Aftonbladet – 1 november 1845, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN. — Rörande verkningarne af Thiers nyaste historia på hans partipopularitet läses uti en tysk tidning följande märkliga omdöme, hemtadt ur en skrifvelse från Paris: Konsulatets och Kejsaredömets historia kan lätt leda till helt annat resultat, än det författaren lofvat sig deraf; det sista skenet af hans popularitet kan försvinna och med detsamma utsigten om ett återinträdande i ministeren. Huru mycken möda författaren än må gifva sig, för att här och der genom ett förbehåll mildra sin innersta åsigt eller gömma sig bakom stora fraser, men han älskar icke friheten, utan despotismen; han är ingen vän af den konstitutionella regeringsformen, utan dess afgjorde motståndare, och dess former äro för honom ett tryckande och hämmande tvång. Uti Thiers tal kommo dessutom aldrig demokratiska känslor i fråga, men hvad som försäkrade honom om mångas öfverseende, om icke fullkomliga bifal!, man trodde sig i honom se en trogen son af revolutionen, och han förstod att serdeles begagna sig af denna opinionens goda tro. Men hans bok i sin helhet bevisar, att hans anhängare bland opositionen icke hafva något af honom att hoppas och att friheten har allt af honom att frukta... Det omdöme jag här framställer för eder hör man nu från män af en allvarlig karakter, hvilka icke ens äro motståndare, utan vänner till den oPposition, hvarför Thiers betraktas såsom chef. För nägra dagar sedan yttrade en fransman till mig: Jag tror icke att Thiers åter blir minister; förr trodde jag att han var populär; men om en mängd faeta, som under en längre tid semmanlänkat sig, kommit mig att betvifla hans popularitet, så har hans arbete nu visat mig, att på denna icke är att bygga; jag vet nu hvarföre den allmänna meningen öfvergifver honom. — SÄLLSKAPET TILL BEFORDRANDE AF RENLIGHET BLAND DE FATTIGE I LONDON. Detta sällskap har uti en berättelse för förlidet är framlagt resultater, som fallit bättre ut än man af detsamma väntat. Antalet af fattige, som badade och tvättade sina kläder under första qvartalet, steg till 13,422, således ungefär 1000 i veckan. Detta är visserligen i en så oerhördt folkrik stad som London icke så mycket, men det är att förmoda, att antalet kommer att förökas, såsom det redan skett i provinsstäderna. Märkvärdigt är förhållandet mellan dåö badande af de olika nationerna, hvaraf Stora Britannien består. Af fattige irländare hafva 3643 badat, men blott 2389 engelsmän; af skottar, hvars antal visserligen är ringa, 173 och 56 walliser. Om någon slutsatts deraf kan dragas i hänseende till de nationella vanorna, lemnas derhän, ty antalet af utfattiga bland irländare i London är vida större än bland engelsmän. Sällskapet, som kan blifva af mycket välgörande inflytelse bland de fattige, eger ännu icke betydliga fonder, men man hoppas kunna samla. — Ryska strafflagarne hafva blifvit kodifierade och öfversedda under titel: lag rörande kriminella och korrektionella strafi, och denna lag har den 435 Augusti blifvit af kejsaren sanktionerad. Arbetet på kodifieringen, som varit uppdraget åt andra afdelningen af kejsarens kansli, under vår omedelbara tillsyn och ledning, har medtagit fyra år, och förslaget dertill har sedermera blifvit granskadt först af en kommitte, bestående af justitiestatsministern, några senatorer och öfverprokuratorer, och sedan, samt efter det ministerierne och andra höga embetsverk deröfver utlåtit sig, af en särskild kommission, bestående af några konseljens ledamöter, och slutligen af samma konselj in pleno. För utarbetnigen var föreskrifvet, att den nya lagen skulle författas i öfverensstämmelse med allmänna lagskipningens system och indelning, men derjemte uti sig upptaga sådana illägg till de redan gällande lagarne, som i följd af den borgerliga ordningen och sedernas tillstånd kunde nses nödvändiga: att alla brott måtte nogare bestämmas, och ej blott de särskilda gradationerna leraf, utan ock sädane omständigheter, som försvåra Ver mildra den anklagades brottslighet, att för varje lagstridig handling måtte föreskrifvas proporioneradt, motsvarande straff, så att allt godtycke

1 november 1845, sida 3

Thumbnail