Aftonbladet – 27 oktober 1845, sida 3

MM UV VV MM sens stora fjäderprydda hatt, i det han med ett falskt smålöje sade: — Hertig, man påstår, att råttor genom instinkt känna när en byggnad hotar att instörta och då öfvergifva den, äfvensom att hofmännen på samma sätt på förhand öfvergifva den furste, hvars fall är nära; men här slår detta ordspråk icke in, ty jag förblifver hertigen af Arcos trogen och ni öfvergår till Donna Maria; på detta sätt förebåda de politiska råttorne på samma gång regentens bibehållelse och fall. — Hvad mig beträffar, svarade hertigen med köld, är er liknelse icke användbar. Jag har aldrig tillhört hertigen af Arcos, och tillhör alldeles icke Donna Maria. — Hvem tillhör ni då? — Mig sjelf, om ni behagar; att söka sig en herre är att förakta sig sjelf. — Likväl tjente ni förut konung Andreas. — Nej, jag tjente min tro på den lagliga makten. — Nå väl; bos Donna Maria tjenar ni er tro på skönbeten, och man vet, hertig, att ni alltid varit den särdeles trogen. — Jag medgifver det; men som regerande erhåller Donna Maria icke min byllning. — Hvilken ny regering är då föremål för era lrömmar ? — Man drömmer ej vid hofvet af den orsak, utt man der ej sofver, sade hertigen med sorgigt småleende. j — Nå väl, hvilken ny regering förutser ni, om det uttrycket är bättre i er smak. Ni har tt utseende, likasom ni ämnade genom en samnansvärjning framkalla de döda ur grifterna.