Aftonbladet – 23 oktober 1845, sida 2

VR OO NO ME de flere olika bibelförklaringar, tidningarna Missions-tidningen och Pietisten, m. fl., så synes häraf, alt begärligheten efter andlig själaspis aldrig förr varit så stor, som för närvarande. I afseende på Franzens predikosamling annonseras, att densamma blifvit kompletterad genom lio predikningar af Gustof Henrik Mellin. Anledningen härtill uppgifves vara, att biskop Franztns sjuklighet och höga ålder hindra honom att lemna en fullständig årgång (hvilket förut varit utlofvadt), hvarföre han på förläggarens förslag , beslutat ersätta bristen genom ett supplement af annan hand. — — — — Det nämndes för ett par dagar sedan i detta blad, att borgerskanets äldste i Borås ingått till Regeringen med en anhållan om cn förändring af stadens skola. Den skrift bvari detta skett, leder till många reflexioner öfver organisationen af vårt skolverk, och derföre samt utan någon afsigt att tala för en anhållan, som utan tvifvel dessförulan skall vinna det afseende den förtjenar, meddela vi här besagde skrift. St. A. K. Sedan Eders Kongl. Moj:t under dess sednaste höga resa genom rikets vestra provinser, täcktes taga närmare kännedom om denna ort, våga undertecknade Borås borgerskaps äldste, i stadens namn och å dess vägnar, förnya deras underdåniga framställning om det ömmande behofvet af ändamiålsenligare skolverk för Borås. Denna stad utgör centralpunkten för den vidsträckta och högt uppdrifna väfnadsindustri, som finnes inom de folkrika församlingar, hvilka tillhöra de sju på gårdfarihandel privilegierade häraderne: Kind, Redväg, Ahs, Gäsened, Weden, Bollebygd och ark jemte Ulricehamns stad. I desse församlingar, indelade uti 53 pastorater, hvaraf 47 tillhöra Götheborgs och 46 Skara stift, utgjorde, vid jemförelse af tabellycrket år 4830, folkmängden: 94,283 personer, som år 4840 ökat sig till 4101,139. Häraf kan man utan öfverdrift sluta att antalet i närvarande stund icke understiger 110.090. Om nu antages att blott 2 af hvarje 4060 ifrån folkskolan öfvergå till ett högre läroverk att inhemta en vidsträcktare bildning, följer derafatt en högre apologisti här erfordras för 220 discenter. Denna orts talrika folkmängd äger också anspråk på att i enlighet med tidens mäktiga kraf erhålla sin andel af en bättre uppfostran för det uppväxande slägtet, af de statsanslag som till dylikt ändamål äro bestämda. Behofvet af bättre undervisningsanstalt, än som nu finnes för denna ort, framstår så mycket bjertare, då man fäster sin uppmärksamhet vid det egna härstädes existerande förhållande i jemförelse med Sveriges öfrige landskaper, ett den förnämsta näringskällan till denna talrika folkmängd utgår från dess till stort omfång idkade väfnadsindustri, och att den i denna konst mäste ingå i täflan med icke allenast Sveriges öfriga befolkning, utan äfven med de förnämste utländske tillverkares, vackra och med hvarje dag mer fulländade fabrikater. Att i längden kunna bestå en dylik täflan, fordras i främsta rummet personer med redbar bildning och någorlunda yvetenskeplig underbyggnad; ty utan detta måste denna näringsgren osvikligen mer och mer aftyna eller måhända alldeles gå under. Som Borås är beläget 42 mil från Wenersborg, 97, från Skara, 7 från Götheborg och omkring 40 från Jönköping, är det klart att de mindre bemedlade här i staden och den folkrika orten häromkring omöjligen kunna skicka söner till berörde lärosäten. Lika ögonskenligt torde det ock vara, att Borås stads skola — en pedagogi med endast två lärare, hvilkas lön af staten endast är 24 tunnor kronotionde, — ingalunda kan motsvara behofvet af ynglingarnes undervisning, så att dessa med nytta och tillfredsställelse kunna gå ur skolan, och in i hvad yrke som helst. Både en allt för kort tid för skolgången och läroämnenas inskränkta omfång är en naturlig följd deraf att lärarne blott äro tvänne. Det är med afseende på desse nedslående förhållanden, som Borås borgerskaps äldste våga i underdånighet förnya deras supplik, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna, att Borås stads skola varder en högre apologistskola, till lärarepersonal och lönganslag lika med den i Wenersborg. För att jemförelsevis visa verkan af dylik förbättrad läroanstalt må vi underdånigst åberopa nämnde Wenersborgs skola, att före är 1840, eller då denna skola endast var försedd med trenne lärare, uppgick discenternas antal till högst 30, då deremot nu eller sedan den år 4840 förändrades till högre apologistskola antalet så betydligt ökats, att deti närvarande stund utgör 464. I denna underdåniga skrifvelse äro endast antydde de flere äldre för många är sedan eller från 4802 gjorda ansökningar i samma ämne, då Eders Kongl. Moj:t vid dess höga härvaro gaf nådigst muntlig tillåtelse till en af Borås borgerskaps äldstes medlemmar, att borgerskapet må få inkomma med en ny ansökan, med åsidosättande af allt det myckna och vidlyftiga, som förut om denna sak under de många åren varit sagdt och åberopadt vid de särskilta auktoriteterna. Borås borgerskaps äldste frambärda c. FA 4 essensen — Med anledning af landsbhöfdingen, grefve Löwenhielms förklaring öfver sitt märkvärdiga beteende, under landtbruksmötet på Ström mot riksdagsmannen IL. Rasmusson, har denne sednare låtit i G. H.o. 8. T. införa följande skrift, hvaraf inhemtas, att icke ens de beskyllningar, herr grefven gjort L. Rasmusson och hvarmed han velat ursäkta sitt förhållande, äga trovärdigheten för sig. Efter ingressen yttrar sig R. Rasmusson som följer : Det torde dock tillåtas mig fråga hr grefyven och landshöfdingen med hvad rätt han af mig kunde fordra någon uppvaktning? I grundlagen har icke någon dylik rätt blifvit honom förvarad. Der finnes icke med ett enda ord omförmäldt, att en representant af Bondeståndet skulle vara pligtig, att vid riksdagen besöka landshöfdingen öfver det län, från hvil