Aftonbladet – 23 oktober 1845, sida 1

LIFFLAND. (Ur Augsb. Allgem. Zeitung.) Underrättelserna från nämnda provinser är sorgliga alltjemnt. Den, som. gifvit akt på de strödda nyheterna derifrån, lärer nog hafva märkt att förryskningens verk har sin oförhindrade fortgång och att tidsomständigheterna gynna det. Inom orten herrska rådlöshet och svaghet, söndring och egoism hos Ständerna — ärfda synder från forntiden, för hvilka nu pliktas — och en motståndare, lika mäktig, som slug och kall. Utom landet föga sympati, att ej säga kännedom eller interesse för tilldragelser, som ändå angå nabostaterna nära nog. Preussen och Sverige torde väl dock tillfälligtvis kasta en blick då och di ditåt; derföre att Preussen en gång grundlagt hela tyskheten i dessa kustländer, och Sverige så lång tid räknat dem bland sina tillhörigheter. Men Ryssland är så mäktigt, öch hvar och en har att sörja för sig sjelf. Polens olycksöde tycks draga med sig i samma fördömetse alla andra delar af Ryssland, hvilka vj bebos af ryssar. Allt skall nu bli ryskt — Dorpat, fordom ett seminarium för tysk bildning i ryska riket, skall nu — så bar undervisningsministern Uwaroff utskrifvit det för hela verlden — blifva ett seminarium åt Tyskland för rysk bildning; ty derhän hafva ryssarne redan hunnit inom kort tid, att de känna sig i behoffjaf alt aflssta sitt öfverflöd. Mot fädernas språk och trosbekännelse vändas de mest skoningslösa anfall, och det i en tid, då dyrhet på lifsmedel hemsöker det fattiga kustlandet: Bruket af ryskan såsom undervisningsspråk i skolorna, för vissa ämnen, rättfärdigade man hittills med det talet, att kejsaren från dessa provinser hemtar sina förnämsta embeismän, hvilka icke fattats någonting annat, än att de ej förstodo ryska. Men hvartill då påbudet att ingen hädanefter kan anställas i något slags skoltjenst, om han ej ådagalagt sin färdighet att undervisa i ryska språket? Hvartill utsträckningen af samma påbud äfven till dem, som alldeles icke hafva något bestyr hvarken med skolverket eller ryska statstjensten, t. ex. prestkandidater, hvilka i städerna predika på tyska och i landsorten på estniska eller lettiska? ... Universitet — det tog man för afgjordt — skulle väl ändå förskonas hån samma dom. För ingen del; men, såsom ryssarne alltid göra: långsamt — stycke efter stycke — tills greppat räcker hela halsen omkring, och den sprattlande ej har någon ande i behåll! Till en början blott två professorer, som skulle föreläsa på ryska: en för sjelfva ryska språket och en för ryska lagfarenheten — hvarvid den sällsamma omständigheten likväl inträffade, att professorn någon tid nödgades anhålla, att tyska språket måtte få begagnas, emedan det ryska icke vore nog utbildadt för att göra ett vetenskapligt föredrag begripligt. Nu åter börjar saken bli allvarsammare: universitet har nyligen fått sig till besvarande förelagd den frågan: hvilka slags (föreläsningar väro tjenligast att hålla på ryska, då åtminstone en vetenskap, inom hvar fakultet, bör föreläsas på detta språk ?, — Är detta icke tydligt; eller huru? O, ryssarne ega öfning i utbredandet af TERES TT FET VS FREE Y IC FOOTER AKS ISA Er SYETT