Aftonbladet – 21 oktober 1845, sida 2

samfäld valrätt. Såsom tvenne olika modifikationer presentera sig här 4840 års konstitutionsuttskotts förslag och det som uppgjordes af reformvännernes sällskap. (Vi fäste oss här endast vid det som hufvudsakligen karakteriserar den Politiska riktningen, ej vid smärre detaljer, som naturligtvis alltid skulle undergå någon förändring.) Det förra förkastades af adeln och presteståndet, men hade likväl på riddarhuset för sig en minoritet af 84 röster, som är högst betydande, om man tager i betraktande af hvilka ledamöter den utgjordes, hvilket till större delen är kändt genom reservationer till protokollet, och antogs med stor pluralitet i borgareoch bondestånden. Af ett måhända nog ömsint begär att undanrödja skriket om de mindre besutne jordegarnes rösträttighet, om ståndselementernas uteslutande, om enkammarsystemet, faran för bildningen m. m., uppgjordes nu reformvännernes förslag, deruti väl grunddraget af den samfälda valrätten bibehölls, men tillika uttryckligt utrymme och en viss andel serskildt lemnades åt högre samhällsvärdigheter, lärdomsgrader 0. s. v., och detta förslag ingafs äfven i konstitutionsutskottet, och vann halfva utskottet enhälligt för sig. Nu är det att märka, att detta förslag, ehuru mycket de ultrakonservative dundrat deremot, likväl redan innehåller så pass betydande koncessioner åt högra sidan, att väsendtliga hinder wppstodo deremot i Bondeståndet. Detta är också förklarligt nog. Ty om man betänker, att det måste vara för folkets skull och ej för de privilegierade klassernas, som reformen yrkas af allmänna tänkesättet, så skall ingen kunna neka, att redan 4840 års förs!ag hade gjort högst betydlig inskränkning i den naturliga rätten för hvarje medborgare att få gifva sin röst till den som skall bevaka dess bästa, då det ifrån denna rättigbet hade uteslutit omkring tredjedelen af fullmyndige manspersoner; i riket, eller alla som icke hafva tjenst, fast egendom eller egentlig borgerlig rörelse. Vill man blott väl betänka denna omständighet, äfvensom allt öfrigt som passerat hittills i representationsfrågan, så skall: det snart inses, att reformvännernas förslag verkligen utgjorde den yttersta modifikation till höger, hvarpå någon med anspråk att tillhöra de liberala kan ingå; och att, så framt Regeringen skulle vilja gå de privilegierade klasserna och korporationsandan ännu längre tid mötes än detta förslag utstakar, så kunde det lätt hända, att den endast invecklade sig sjelf i svårigheter, utan att röna tacksamhet ifrån någon sida. Vi skole uti någon följande artikel serskildt taga utsigterna för ett sådant fall i betraktande.