Aftonbladet – 11 oktober 1845, sida 2

liga, blottställda för eländet i dess mörkaste skepnad och utan utsigt till räddning? Må det blott tillåtas oss, med vägledning af en annons i Aftonbladet, anföra ett exempel, som kan visa huru en sådan stackars moder i medelpunkten af samhället är lottad. Ett fruntimmer, hvars fader enligt hennes uppgift varit grosshandlare i Stockholm, och som fått i sin barndom en bättre uppfostran samt några år konditionerat som guvernant, derefter blef gift med en borgare i Waxholm samt med honom äger 3 gossar och en flicka, det yngsta barnet helt litet, förlorade ej längesedan genom mannens frånfälle sitt enda stöd. Utan anförvandter eller bekanta som kunde hjelpa benne, flyttade hon då sistl. år till Stockholm, för att kunna förtjena sitt uppehälle med söm, och har här hållit 2 af barnen i skola. Men under sommaren sjuknade hon, och har sedan måst sälja ifrån sig hvad hon haft i kläder och husgeråd, för att uppehålla lifvet på de sina; annonserade för 44 dagar sedan i Aftonbladet om någon hjelp, men ingen afhördes, emedan den, som vill gifva, ständigt anlitas. Slutligen, då hon ej hade att betala hyran, blef hon för några dagar sedan afhyst från den kammare hon bebodde i huset M 42 i hörnet af Rådnaansoch Lilla Badstugatan på norr. Sedan har hon, emedan ingen kommer att inflytta i rummet förr än nästa vecka, af barmhertighet åter: fått bo der för tre dagar. Hvad skall nu denna stackars menniska göra för att ej förtvifla i sitt hopp på Försynens godhet? Hon bar enligt uppgift vändt sig till barnhusdirektionen för att få sina barn intagna der, men fått det svaret, att sådant ej kan ske, emedan barnen icke äro födda i Stockholm! ! Hennes bleka och lidande utseende visar att hon ej kan orka mycket arbeta, och om -hon äfven, sedan alla bättre klädespersedlar måst utbytas mot bröd för dagen, så att hon knappt kan vistas borta, ändå fick arbete; om hon ej behöfde al sin tid för att tillse barnen, utan derutöfver kunde förtjena 8 å 42 skillingar riksgälds, buru skal hon dermed kunna betala både mat och hyra! Med darrande läppar frambar hon ännu en gång elt svagt uttryck af sin nöd uti en annons i Altonbladet för i Tisdags, men äfven till det mesta förgäfves. Vi hafva tillåut oss exeropelvis citera denna eländets tafla ur verkligheten, men hurt många dylika finnas icke i de aflägsnare qvarte: ren af malmarna? Man skall kanhända fråga hvartill det tjenar, att framdraga sådana jämrens bilder, då v ej med detsamma kunne föreslå något säkert sätt alt hjelpa, och då man skall svara, att det nu göres mer än någonsin för de fattiga; att ett arbetshus finnes, o. s. v. Allt detta är sannt; mer vi kunne icke frångå den redan en gång förut upprepade tankan, att om äfven, såsom här Ii Stockholm lär vara fallet, en tiondedel af befolkningen är i sådant armod, att den icke kan hjelpa sig sjelf, så är vårt samhälle ingalunda så fattigt, alt icke nio af invånarne kunna hjelpa den tionde, ur åtminstone den mest tryckande nöden, om de verkligen vilja och genomträngas af en kristelig anda. Hafve vi rätt häruti, så kan det tilläggas, att tidpunkten att tänka på medel härtill verkligen är inne, då stegrade priser på födoämnen och den inträdande vintern i förening hota med elt dubbelt martyrskap, och att, å andra sidan deremut, de uppoffringar, samhället i detta fall gör, ganska väl återgäldas ej blott i de hulpnes tacksamhet, på hvilken mindre torde böra räknas, utan i synnerhet deruti, att anledningarna till brott skulle minskas och betydliga statsutgilter på fängelsernas titel sålunda å andra sidan besparas. Främst af allt borde. ske, hvadsom äfven af allt är det lättaste, att till en början sopp: kokningsanstalter på Södermalm och Norrmalm inrättades i likhet med den i staden befintliga, oct der den bevisligt medeilöse kunde åtminstone er gång om dagen få sulla sin hunger. ne — Ynsru om oahnA Aaeneralem BRidderetalne