Aftonbladet – 10 oktober 1845, sida 2

kets höghet en fristat; Unterwallis deremot stod under hertigen af Sawojen. Vid burgunderkrigets tid tog Oberwallis deliedsförbundets kamp. Då var Savoyen, som af det närvarande schweitsergebietet egde, utom Unterwallis, äfven nuvarande kantonen Waadt, förbundet med Burgund, och Oberwalliserna eröfrade då från detsamma Unter wallis, liksom Bernerna Waadtland. Detta skedde 14753, och det är betecknande för så väl partiernas ställning, som tyska och italienska befolkningens förhållande i Wallis, att vid sista tyska skyttfesten 4844 i Basel, talmannen för de af det segerrika Oberwallis sända skyttarne kallade den nyligen vunna segern öfver det, mest af unterwalliser bestående unga Schweitz, i kantonen Wallis, ett lyckligt och ärofullt svärdsslag, liksom svärdsslaget 4475, Unterwallis blef ett undersåteland, beherrskadt af Oberwallis 7 zenter ) och af landfogdar. Men i edsförbundets eller enskilda orters undersåteland (så uttryckte sig embetsmannaspråket) herrskade ett jernhårdt regemente, och landfögderierna voro platser, som besattes blott med patricier, vanligen för att rikta dem. Före reformationen hade Oberwalliserne utmärkt sig för frimodighet och klart förstånd. Reformationen hade många anhängare i landet, men det katolska presterskapet genomdref, att de reformerta blefvo fördrifna eller tvungna att öfvergilva sin tro, och på samma gång förböd man de unga walliserna att besöka något protestantiskt universitet. Jesuiterna fingo fast fot i kantonen, bemäktigade sig de förmögnares undervisning och bekymrade sig ej om de fattigares. Katolska presterskapet öfverlemnade, alldeles som det protestantiska också gör, undervisningen åt skolmästare, och deraf fanns, ty värr,inga i Wallis. Ett och annat utmärkt hufvud undervisades af presterna, för att vinna det för hierarkin. Deri bestod hela folkundervisningen. På detta sätt har den stora massan af Oberwallis kraftfulla befolkning försjunkit i det gröfsta mörker och qvarblifvit deri. Man har å båda sidor funnit saken beqväm: herdarne och bönderna, emedan de behöfva barnens arbete och anse skolgången som ett onus; presterskapet, emedan kunskap är makt och de icke med någon vilja dela denna makt. Biskopen i Sitten, presterna i hela landet, jesuiterna i de högre undervisningsanstalterna voro och äro nu åter allsmäktiga, och Wallis är att betrakta som en provins af den romerska kyrkostaten. Dessa politiska omständigheter framställas alltid sisom sammanvexta med den katolska religionen, och en förändring förklaras för en omstörtning af altaret. De få patriciska familjer, med hvilka Klerus delade väldet, erhöllo såsom lön för sin lydnad och sina studier hos jesuiterna de sköna landfögderierna i Unterwallis samt andra sköna platser. I ett djupt, dödslikt lugn drefvo sluga, till en del äfven okunniga prester sitt spel i de djupa, afsöndrade alpdalarne, mer än två årbundraden igenom. Må vi likväl icke kasta hela skulden på dem, ej heller förneka att en sak, hvilken hela folkmassan är med entusiasm tillgifven och för hvilken den med glädje gjuter sitt blod, icke kan vara helt och hållet förkastlig, utan äfven ega sin vackra sida. Huru kunde man eljest i folkets röst erkänna en röst från Gud? Då kastade 4798 franska revolutionen sitt sken i detta dunkel. I det gamla edsförbundet hade tyska elementet blifvit det herrskande på en tid, då grumdsatserna för den gamla germaniska friheten, som erkände menskliga rättigheter äfven hos de besegrade, längesedan kommit ur bruk och råkat i glömska, och deremot läran om ett, från Gudi härstammande välde hos öfverheten och en ovilkorlig pligt Mill lydnad hos undersåten gjort sig gällande på hela Europas fasta land. Wälskerna i Wallis, i Waadt, i Tessin, voro undersåter, moderna slafvar under det öfvertyska edsförburdet, såsom Schweitz före den fullkomliga skilsmessan från tyska riket 4648 nämnde sig. Då nu den wälska stammen i Frankrike så mäktigt höjde sig och glänste af ära och rykte, då skakade äfven wälskerna i Schweitz sina kedjor. Det gamla tyska edsförbundet störtade tillsammans, och ur spillrorna efter denna murkna byggnad uppstod den nuvarande, nya, en blandning af tyska och wälska ämnen, der de sednare icke utgöra öfvervigt, utan blott jemvigt. Förskräckt öfver franska revolutionens snabba framsteg, förklarade man de schweitziska undersåteländerna fria, och den 4 Februari 1798 utgaf landrådet i Oberwallis en proklamation, i hvilken det upphöjde sina hittillsvarande undersåter i Unterwallis till fria och likberättigade medborgare. Snart visade sig att detta blott var en fint. Medan i det öfriga Schweitz inga allvarsamma försök blifvit ) Zent betyder ring, omkrets, hvaraf tyska orden zentum celler zengsum, liktydiga med ringsum.