IOT UtlenlbsdcL Ull ITUOTUCIOIUUL 4 MIPSVA BB stöld, blifvit den 10:de i sistl. månad, kloekan emellan fyra och fem, från sin bostad upphemtad i poliskammaren, hvarest sessionen för dagen då redan varit slutad, samt införd uti det innanföre förmaket belägne rum, som af polisbetjeningen vid underskrifvande af deras rapporter och andra till deras tjenst hörande göromål vanligen begagnas; så hade, efter det Uppman här-gtädes någon stund afvaktat gevaldigern Jäderins ankomst, denne, då han omsider infunnit sig, först tillsport Urpman om namnet å den person, af hvilken hon emottagit en shawl, tillhörande det stulna godset, hvilken Uppman innehaft och till qvinspersonen Asp försält, äfvensom tillsagt henne att om nämnde persons vistelseort lemna upplysning; att då Uppman, som endast en gång före handelns afslutande, törande ifrågavarande shawl, samtalat med säljaren af densamma, förbemälte Olsson, icke i hast kunnat erinra sig dennes namn och af sådan anledning icke förmätt nöjaktigt besvara Jäderins till henne framställde frågor, hon blifvit af polisuppsyningsmannen Hällström jemte en annan polisbetjent, hvilken hon nu uti Stork igenkände, på Jäderins befallning, ledd nedför trappan å gatan och derifrån uppföre den, till poliskammarens sessionsrum jemte flera andra rum ledande trappa, hvarefter hon vidare förts in i det inre af de rum, som, under sessionerna i poliskammaren begagnas till förvarande af arrestanter af mankönet; att sedan Uppman derstädes ytterligare förklarat sig icke kunna uppgifva namnet å den förstnämnda manspersonen, Hällström bortgått och efter en stund äterkommit, medförande en större krokig, till färgen grå, käpp; hvarefter Hällström, biträdd af Stork, tagit af Uppman hennes påhafde halskläde, och efter att de lagt detsamma dubbelt, fast tillknutit klädet för Uppmans mun och deruppå med den omnämnde käppen tillfogat henne en mängd slag å armar, rygg och axlar; att Uppman härefter blifvit samma väg utför trapporne och öfver gatan uppförd till det först omförmälde, så kallade skrifrummet och derstädes ytterligare af gevaldigern Jäderin förhörd, rörande den angifne tjufnaden, men enär hon nu icke mera än tillförene velat beqväma sig att namngifva sin fångesman till den anhållne shawlen eller om nämnde person meddela äskade upplysningar, för andra gången af Hällström och Stork, likaledes utför trapporne förd till arrestantrummet och derstädes ytterligare af desse rönt enahanda våldsamma behandling, som vid förstnämnde tillfället. — Och hade, sedan Uppman, härefter återförd till skrifrummet deri Jäderin sig befunnit, nu jemväl vägrat besvara dennes framställde frågor, rörande hennes medvetenhet om tjufnaden och öfrige ofvanberörde omständigheter, Uppman blifvit, nu för tredje gången, af Jäderin nedförd uti det omförmälda arrestantrummet, samt genom upprepade misshandlingar och hårda slag af den förut framhafda käppen, hvilka till en del träffat hufvudet, förmådd att sanningen bekänna, det hon af förre korrektionisten Olsson å Kongl. Djurgården tillhandlat sig den af henne innehafde och sedermera frän Asp anhållne shawl, derom fråga varit; förklarande slutligen Uppman, det hon icke kunde bestämma antalet af de slag, som vid angifne tillfällena biifvit henne dels af Jäderin, dels af Hällström och Stork tillfogade. Tillhållen att afgifva en sanningsenlig förklaring i an!edning af enkan Uppmans berättelse, anmärkte till en början gevaldigern Jäderin, att densamma i så måtto vore emot sanna förhållandet stridande, som vid det med enkan Uppman jemte hustru Thorell och qvinuspersonen Asp ofvanberörde dag hållne förhör, Uppman allemast en gång, men icke, såsom af henne är vordet förevändt, tre särskilda gånger, blifvit frän det så kallade skrifrummet, der Jäderin under förhöret vistats, afförd till det uti förstugan å andra sidan af poliskammarens förmak belägna arrestantrummet; förmälande deremot Jäderin, att sedan, meranämnde dag, d. 30 sistl. September, en del af de från lärftskramhandlanden Gagge stulne persedlar blifvit, till följd af qvinnspersonen Åsps anvisning, igenfunne uti hustru Thorells och hennes mans, skomakaren Thorells, bostad vid Regeringsgatan, äfvensom från qvinnspersonen Asp anhållen en bland det stulna befintlig shawl, hvilken Asp uppgifvit sig hafva bekommit af enkan Uppman, som åter köpt samma shawl af den person, som verkställt ifrågavarande tjufnad, men hvars namn likväl icke varit Asp bekant, eller för henne af enkan Uppman angifvet; så hade förhör med enkan Uppman, hustru Thorell och qvinnspersonen Åsp, för erhållande ej mindre af spaning å gerningsmannen till ifrågavarande tjufnad, än äfven utredande af nyssnämnde tre personers mer eller mindre delaktighet deruti, blifvit å förut omförmälde tid och ort af Jäderin, biträdd af uppsyningsmännen Hällström och Stork, anställdt; att under fortgången af förhöret Asp och hustru Thorell, särdeles den förstnämnde, visat sig benägna att i hvad dem rörde afgifva en sanningsenlig bekännelse; hvaremot enkan Uppman så väl undandragit sig att afgifva namnet å hennes fångesman till den ifrågaställde shawlen, som äfven, då Asp oeh bustru Thorell velat afgifva sina förklaringar, medelst hvarjehanda omsvep och tilltal till dessa sednare sökt hin dra dem från att uppdaga sanna förhållandet, samt dervid så ofta fallit Asp och hustru Thorell i talet, att de icke en gång varit i tillfälle framföra hvad de velat säga; att då Uppman, oaktadt erhällne föreställningar, icke kunnat förmås från ett dylikt obehörigt förfarande afstå, Jäderin omsider tillsagt polisuppsyningsmannen Hällström att ur rummet utföra Uppman samt enskildt taga henne i förhör, hyilket ock blifvit af Hällström verkstäldt, utan att likväl Jäderin egde sig bekant, huruvida Hällström dervid varit af Stork biträdd eller hvad i öfrigt då förelupit; att Jäderin, efter någon stunds förlopp, åter inkallat Hällström jemte Uppman, hvarefter denna, utan ringaste tvång, ej allenast namngifvit Olsson säsom den person, af hvilken hon köpt den anhållne shawlen, utan äfven beskrifvit och uppgifvit dennes klädnad jemte flere honom rörande omständigheter, genom hvilket allt Jäderin blifvit satt i stånd sedermera ertappa och fasttaga Olsson; samt att, sedan förhöret häruppå blifvit afslutadt, Jäderin och Stork medtagit Asp till Kastenhoffshäktet, hvaremot .Uppman och hustru Thorell blifvit af Hällström afförde till Stadshushäktet; förnekande Jäderin, att han vid det omförmälda förhöret emot Uppman utöfvat annat eller vidare våld, än att då denna, samt Asp och Thorell vid det gemensamma för