Aftonbladet – 6 oktober 1845, sida 2

NÅGRA REFLEXIONER ÖFVER DE INRIKES: FÖRSÄKRINGSANSTALTERNA FÖR LÖSÖREN. Ibland de försök, som i sednare tiden blifvit gjorda, att inom oss åstadkomma sådana anstalter, som förut under lång tid endast varit den utländska spekulationsandan förbehållen, och derföre dragit icke obetydliga ränteoch premiebelopp utur landet, intaga försäkringsanstalterna för lösören ett icke oväsendtligt rum. Det har likväl gått långsamt att: vinna öfvertygelse om deras nytta; men denna synes numera vara så framstående genom den i dessa dagar af Brandstodskommitteens för städernas bolag utfärdade anmaning till försäkringshafvare, att inbetala tillskottet för de vid eldsvådan i Halmstad timade förluster, meddelad i detta blad den 23 sistl. September. Då det besinnas, att försäkring af lösören i de utländska kompanierna icke i allmänhet kan erhållas under 13 proc. premie, finner man, att afgilten i Städernas brandstodsbolag efter en betydligare eldsvåda varierar emellan 1g och 14 proc., allt efter husens klassering i mer eller mindre eldfarliga, och att således man har all anledning förmoda, att i framtiden tillskotten icke komma att motsvara tredjedelen af hvad man åt utlänningen betalat. Hufvudstadens serskilda brandstodsbolag kan i detta afseende ännu mera gagna, emedan tillskotten der säkert komma att blifva ännu mindre. Då erfarenheten nu visar sådana förhållanden, så synes det vara af vigt, att brandstodsbolagen så snart ske kan söka afhjelpa den ofullkomlighet i inrättningarne, som ännu hindra större etablissementers, fabrikers och anläggningars deltagande, nemligen vilkoret att försäkring icke tillika får innehafvas i andra försäkringsinrättningar. Då maximum för deltagandet i de inrikes brandstodsanstalterna befinnes inskränkt till 20,000 Rdr, så blifver ett sådant vilkor alltid oförenligt med dessas behof af större assurance-belopp, och måste derföre till gemensam skada för brandstodsbolagens interessenter och egarne af de större etablissementerna afhålla dessa ifrån deltagande i bolagen.