Aftonbladet – 4 oktober 1845, sida 1

OM NATIONALMUSEUM OCH NÅGOT OM BYGGNÅDSKONSTEN I SVERIGE. (4 Vv. (Slut fr. M2 224.) Läsaren behagar erinra sig, från det redan an: förda, att architekten Scamozzi, namnkunnig e mindre för sina byggnaders skönhet och bestånd, än för det berömda och allmänt rådfrågade verket Videa dell architectura universale, hade förklarat, det han ej ville skryta med omdömet hos dem, som i Venezia brukade: att begagna pålverk till grund för byggnader af någon betydenhet. Ian yttrade detta på en ort, hv.rest man hade att rådfråga erfarenhet af flere hundrade år, vunnen medelst byggnad af 4500 hus, i en stad pi 136 öar; och hans dom gällde — detta är at väl märka — pålningsarbeten der fast botten dock var funnen redan inom 8 till 44 fots djup. Hade man af endast dessa Scamozzis ord ej nog, för ati göra en bestämd räkning, så kunde man dock af dem ana, och man borde rädas det OMÖJLIGHETEN af byggnaders uppbärande på detta sätt måste inträffa långt innan 30 fots pålningsdjup, och således ännu tydligare innan det al minst 753 fot, som den af öfverintendentsembetet föreslagna grund för Sveriges Nationalmuseum skuile få. Så är det också, visserligen. Insändaren skall bevisa det här nedan med siffror; men innan dess bör han, då de anmärkningar han hade gjort, uti Art. IH, rörande det oriktiga förfarandet vid undersökningen af marken å Carl XIII:s torg, funnit ett slags svar uti de kommitterades underdåniga utlåtande, här vederlägga detta svar, hvilket lyder som följer: För alt nu utröna, huruvida och till hvad pris en sådan pålning kan verkställas på ett för byggnadens bestånd fullt be!ryggande sätt, hafva under kommitterades tillsyn undersökningar aftomtens beskaffenhet blifvit anställde: Då det, till följd af redan kända förhållanden, kunde förutsättas, att utan pålning ingen byggnad här borde 1) Se Aftonbladet ms 125, 129, 136, 158, 198, 204 och 2924, :