Aftonbladet – 26 september 1845, sida 3

— Uti en tysk korrespondensartikel med förra posten läses, angående den politiska ställning norska sakerna antagit, följande artikel, hvilken synes oss i alla afseenden förtjent att återgifvas för svenska läsare. Den är daterad d. 3 September: I Norge har i förliden månads början en ny lag blifvit stiftad rörande valbarheten till vissa kommunala befattningar, hvilken lemnar ett nytt bevis på den äkta frisinnade anda, som lifvar detta land. I denna lag bestämmes, att till dessa fullmäktigskap kunna inväljas äfven sådana medborgare, som ej ha besvurit grundlagen eller blifvit uppförde i Mandtallet, endast de besitta de andra egenskaper, som i grundlagen bestämmas. — Förundrad torde mången nu åter framkomma med den frågan: Huru kan man väl jemföra detta Norrmännens tidsenliga framåtskridande med det Uti possidetis!, hvilket så ofta och nästan alltid gör sig gällande hos Svenskarne? — Aro Norrmännen mera frihetsälskande och mera högsinnade, och ega de en högre bildning samt deraf fullkomligare mognad än Svenskarne, hvarigenom de lättare kunna göra dessa framsteg? Den, som är bekant med sakernas verkliga ställning, skall obetingadt svara nej; men deremot hänvisa till de båda rikenas Grundlagar, och i synnerhet påpeka följande ur den norska: Folket utöfvar den lagstiftande makten genom sStorhinget, hvilket består af två afdelningar, Laghinget och Odelsthinget. — Storthinget utväljer bland sina medlemmar en fjerdedel till ledamö-. ter i det förra, och det sednare bildas af de åter-! tående tre fjerdedelarne. Valrätt ega alla norska nedborgare, som fyllt 23 år och 3 år varit boatta i landet, antingen de äro eller varit embetsmän, eller ega inmatrikulerad jord eller tomt å landet, eller mer än 35 år innehaft en sådan unler arrende, eller äro borgare i köpstad, eller ler ega en nederlagsplats, gård eller tomt, hvars värde uppgår till åtminstone 300 Rdr. — Biand lem som ega valrätt äro alla valbara, som hunnit till 30 års ålder och 40 år varit bosatte i andet., — Jemför man härmed Sveriges kastväsende, jemlikt hvilket ett så betydligt antal af samhällets mest bildade medborgare uteslutas från balrätt och valbarhet, och hvarigenom det blir le privilegierade stånden möjligt att bibehålla lt in statu quo; och tänker man sig slutligen, utt detta kastväsende hufvudsakligast består af prelater, aristokrater samt ett stort antal borgare, om äro fiender till all handelsoch näringsfriwet, så finner man häri en tillräcklig förklaring fver denna eljest förunderliga uppenbarelse. — Så länge Sverige bibehåller sin föråldrade representation, så länge måste det med en viss blygsel betrakta Norges.n