Aftonbladet – 15 september 1845, sida 3

-Jut en half million, för att inrätta annonseringen li Paris efter engelskt-amerikanskt mönster; alla Idess delegare darra, som om de blifvit rörda af Imed ens under pari. som en bomb 1 detta bolag, hvilket redan guvitl slag, och aktierna, hvilka få dagar förut gällde 100 procent öfver sitt ursprungliga värde, föllo En qvick karrikatyr försinnligar redan den gamla publicitetens likbegängelse. Den nu bestående tidningspressens likprocession, anförd af VEpoque, håller just på alt gå igenom porten till Pere Lachaise; efter kistan gå la Quotidienne, Ia Gazette Ide France, la France, la Democratie Pacifique, la Patrie och la Nation, klädda såsom sörjande qvinnor; derpå följa gråtande och jemrande le Moniteur, le Siccle, YUnivers religieux, YFEcho Frangais, Satan-Corsaire och le Charivari; till dem sluta sig le Commerce, le National, le Courrier Francais, le Messager, PEntracts och le Moniteur Parisien, personifierade under skepnad af sörjande allmosehjon, som här pläga följa rika gynnare till grafven; och slutligen kommer en liten byting, som har sitt tunnband och sin köpp under armen samt med begge händerna gör sig lång näsa, på pariserpojkarnes bekanta sätt. Under det männen af den gamla tidningspressen med ångest och bestörtning hafva sin och dess undergång för ögonen, jubla grundläggarne af den nya epoken och förutse en lång och Jycklig lefnad. Epokens) bestånd är grundadt på ett kapital af flera millioner och betryggadt för fem år; alla platser inom administrationen och redaktionen äro redan besatta; en svärm af expediter är utsänd till alla! departementer, för att samla prenumeranter, och en talrik personal lefver redan af den rätt aktieegarne tillagat. Aktiebeloppet blef inom otrolig kort tid tecknadt. En rik spekulant tecknade sig ensam för fiera tusen aktier, och några millionärer skola vara otröstliga, för det de icke kunnat få mer än 300 aktier. Aktierna säljas redan pål börsen för 209—5300 francs öfver pari. Om icke ett stort verldskrig snart utbrister, eller en sjette verldsdel blir upptäckt, som lockar spekulationsandan, så är det fruktansvärdt, att hela det parisiska tidningsväsendet förvandlas i ett stort aktievingleri. I samma mån, som tidningarne stiga i merkantil vigt, förlora de i politiskt inflytande. De mest lästa och spridda bladen, såsom le Sieele, le Constitutionnel och la Presse, äro redanl. snarare handelsföretag, än egentliga partitidningar. ; Huru skall man förtjena mest, that is the que-) slion? När man ser det öppna marktechreieriet, hvarmed dessa tidningar säga allmänheten att jurnalismen är en penningefråga, ingenting annat än en penningefråga, så finner man det begripligt,!: hbvarföre så mycket folk här betraktar tidningarne såsom en industri, hvarvid skrik och puffar böra till handtverket och måste tålas, i kraft af näringsfrihets-principen, samt hvarföre kapitalisterne sätta tidningsutgifvarena i samma kathegori, som hvar och en annan handlande, utan alt ana, det en publicist eller politisk skriftställare kan drifva sitt ;yrke af andra orsaker, än en mössfabrikör eller någon annan näringsidkare drifver sitt. Den rigtniog till köpmansspekulation, som tidningspressen tagit i sednaste tid, bidrager att stärka r denna allmänhetens råa, materiella öfvertygelse. Den underbara lycka, hvarmed -FEpoque afsatt b AS sina aktier, måste föranleda nya företag af samma slag eller i önnu större skala; och det förljudes, att alla förberedelser redah äro vidtagna förjs grundläggandet af en ny tidning, med titel: Lej: Soleil, som skall stråla öfver alla tidningsfirmamentets stjernor, och hvarull anläggningskapitalet skall samlas genom 20,600 aktier, å 250 francs vardera. Om dessa nya tidningsföretag bära sig, å måste andra utgiivare följa exemplet, och alla idningar småningom öfvergå i några millionärers vänder, och vi lära då dagligen få veta på bören, huru högt eller lågt bvarje tidning är notead i penningckarlarnes allmänna opinion. Tulf as voulu, tu Vas voulu, George Pandin! k — LäÄRDA TAPETER. Man har i Osterrike fallit vå en industriellt-vetenskaplig id, som sannolikt kommer att utveckla sig vidare i andra länder och medföra icke ovigtiga följder. De kostsammaste in1 trumentalierna vid undervisningen i vissa vetenska-l; er ulgöras af plancher, kartor, 0. s. v.: med ett!e ord allt, som ej låter med nödig tydlighet månglubbla sig genom den vanliga tryckpressen, och såedes för godt pris. Till afbjelpande häraf, men blott) ör en enda kunskepsgren, nemligen Technologien, 5 lar man i Österrike börjat att för dylika behof an-!m ända tapettryck. Bland en mängd genom sin skön-jc et utmärkta prof på tapeter, som visades under den sommar anställda slöjdexpositionen i Wien, före-S! ommo äfven ett slag, som dels i hel dels i half naurlig storlek föreställde allehanda i fabriker, handterk och vid landtbruket förekommande machiner,P! erktyg och redskap, utförda i isometrisk projektion ett för dylika afbildningar särdeles tydligt perspek-lac ifmaner, som tillåter det afbildades mätning medl(: kala) samt skuggade och färglagda efter naturen.st Jessa tapeter vunno lifligt bifall, icke blott för detH igtiga och tydliga i framställningen, utan ock för et smakfulla sätt, hvarpå figurerna blifvit ordnade mn redvid hvarandra, och hvarigenom äfyen detta slags ilder visa sig kunna utgöra prydnader för ett rum. Ickså belönades fabrikanten med talrika reqvisitio-)ho er, så väl för en mängd andra fabriker af alla slag, vilkas egare ärnade med sådana tapeter utsmycka jr: Nn del af sina fabrikslokaler, till de der sysselsatta cbetarnes upplysning, som för slöjdoch landtbruks? solor, hvaraf flera lära finnas i landet. Men efterågningen skedde äfven för utländsk räkning,i syn-,; erhet fransk; och man kan såsom följd häraf snart änta sig att få dylika tapeter för godt pris ifrån rankrike. Och der, hvarest någon censur ej hin-)R: rar att tillämpa tapettryck på annat än technoloen, torde man väl äfven få se idgen utsträckt tiinDPe -— -— p