Aftonbladet – 15 september 1845, sida 2

mensklighetens högsta ändamål och nationerne: rikedom. SEDSEOTEAARETTOSEEA TR (Insändt.) OM RIKSMUSEUM. Då, på Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, Rikets Ständer medgåfvo anslag för uppförande af ett riksmuseum, mottogs underrättelsen här om med glädje af mången, emedan man väntade, at i den nya byggnaden en dag få se nationens stolt: het och hufvudstadens prydnad. Museum, så tänkte man, bör ej allenast blifva ändamålsenligt, det skal jemväl förläggas så, att det stär förmånligast både för dess egen och för Stockholms skönhet. Saker har visserligen ej ännu hunnit långt, men redan tat en rigtning, som väl kan ingifva farhåga för ut. gängen, om man eljest förutsätter, att Kongl. Moj:t vid bestämmande af byggnadsplats, kommer att fästa afseende å de äsigter, som på sednaste tider synas hafva gjort sig gällande. Den strid, som förts mo! kommitterades förslag, har redan i allmänna omdömet krossat detta, och troligt är, att hvarje annat e skulle hafva rönt bättre öde, då man ej ägde mod att för byggnaden föreslå Helgeandsholmen, en plat: i alla afseenden så påtagligen den rätta, att, der der finnes, någon annan aldrig bordt komma i fråga. — Penna plan som, så vidt insändaren vet, omfattas ai alla, hvilkas omdöme härvid kan anses gällande, ä redan framställd i Aftonbladet af den insändare, bvil ken sedermera med så mycken sakkännedom angripi kommitterades förslag; men det ser ut som skulie under hettan af striden om hvarest byggnaden fck bör stå, den lika vigtiga frågan: hvarest den bör st hafva råkat i glömska. tminstone har insändarer ej sett något försök göras, att närmare undersök: huruvida svärigheterna för dess förläggande på Hel geandsholmen verkligen äro så afskräckande, som d för kommitterade visat sig. Men hvilka äro då de oöfvervinnerliga hinder, son möta att förlägga riksmuseum så, att det står de det bör för dess egna effekt, lemnande ät vår stolt: konungaborg ett länge efterlängtadt tillfälle att fram träda i ostympad storhet? — Hvad har så kunna afskräcka kommitterade, att de endast vågat i förbi gående peka åt denna plats? Jo! — sju gårdar och ett stall. — Vi lemna åt enhvar att afgöra, om et helt folks företag af sådan anledning bör förfelas. Imedlertid och då, för ett värdigt utförande a denna plan, de af Rikets Ständer beviljade 500,00: rdr blifva otillräckliga, samt föga troligt är att Kgl Maj:t anser lämpligt göra framställning om tillöknin i anslaget, så måste andra utvägar sökas. Aflidn grosshandlaren Rydberg har genom testamente anvi sat en betydlig summa för åstadkommande af ett ho tel i Stockholm. Att ett sådant redan finnes, til namnet, på Brunkebergs torg hjelper föga de främ lingar, hvilkas antal årligen ökar sig, men skulle ä! mera göra det, om ej de rikaste, och således de fö staden mest vinstgifvande, afskräcktes vid berättel sen om den brist på beqvämlighet, de här måste un derkosta sig. Om, förmedelst ofvannämnde dispotion ett hotel uppbygdes efter utländskt mönster sam förseddes med fullständigt ameublement och servict så skulle detta, öfvertaget af en skicklig person, bi trädd af utlindskt tjenstefolk, så väl för köket sor de resandes beljenande, säkert lemna ett årligt ar rende, stort nog att betäcka de utgifter, hvartill I M. Konungen behagat anvisa revenuen af dess norrbro egande hus. Deremot blefve det ingaiund nödvändigt att nu borttaga bazaren, äfvensom kg stailet, antingen helt och hållet eller till största de len, kunde qgvarstå, intilldess möjlighet framdeles yp par sig att få detsamma förflyttadt, och om derme än skulle dröja i tiotal af år efter musei fullbor dande, anser insändaren sådant af mindre vigt. Vi finge, med stallgården, gödselhögarne maka åt sig men upplagde i pråmar skulle dessa taga sig lika vyö ut som nu. Har den nya byggnaden en gång fåt sin rätta plats, skall tiden med tålamod motscs, d den blfver frigjord; ) kommer densamma deremo på villovägar, så står den evigt der, för att ingilv den plågsamma känsla, som åsyn af ett misstag all tid medför. Omständigheter, för insändaren okända, kunna till äfventyrs stå i vägen för här framställda förslag, me insändaren är i hvarje fall innerligen öfvertygad, at om företaget omfattas med den värme det förtjena: så skola de verkliga hindren snart besegras. Vådl are äro alla dessa småaktiga interessen, som vid dy) lika tillfällen kräla fram för att i roten förderfva al plifvande stort; det är egentligen dessa som taga anspråk en orygglig vilja. ) Så qvarstå ännu i Paris, mellan carusellplatse och Louvren, enstaka hus, ehuru, om insändare rätt minnes, början redan under kejsartiden gjo: des med undanrödjande af de qvarter, som sköt in mellan Tuilerie-byggnaderna. Ingen klandre sådant, ty företaget är ofulländadt, ej förfeladt. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Uti till poliskammaren sistlidne Lördag ingifve skrift, anmälde herr Alexander Guerra, att konstr dareeleven Joseph Melillo och mamsell Carolina Mo ser från hans trupp olofligen afvikit, samt anhöll o! utfärdande af allmän efterlysning efter dem. — En usling, som i går morse skulle krypa ti hvila under en trappa vid Södra fiskarehamnen, h: