Aftonbladet – 13 september 1845, sida 3

hållande till menniskans naturliga frihet och jemn likhet. Allt redligt näringsfång är fritt, och ma bedömes ej efter den syssla eller näringsfång ma idkar, utan efter som man mer eller mindre redlig och flitigt idkar det; ty flit och redlighet värdera endast och högst, hvarföre ock svenskarne äro mes värderade af amerikanaren. Pass och försvar efter frågas aldrig vid resor; men skjutspenningarna är ganska höga, utom på ångvagnar och ångfartyg. La garna skipas, utan afseende på personen; ty brotts lingen straffas, och det hårdt. Tjufnad och vålds verkan äro sällsynta; så att man har sig och sin e gendom i ganska stort lugn. Skatterna äro både smi och få. Hvarje 214-årig person skall utgöra 4 dags verken till statens vägarbeten, och under krigstid bi: draga till landets försvar. Tiggare finnas ej, ty alls måste arbeta eller hungra; men den som vili arbeta, undgår både fattigdom och elände, ty landet är ett härligt land. Fattiga enkor med barn bekomma rikligt understöd, och de sednare äfven skolgång. Det engelska språket talas och nyttjas allmännast, hvarföre det är nyttigt — ja, nödigt att kunna tala detta språk någorlunda, för att undgå prejerier då man reser i landet, och för att med mera lätthet få arbetsförtjenst. Af sjukdomar äro frossor och diarheer mycket gängse bland dem, som komma från andra länder, dock mest bland norrmän. Här finns ej så många farliga vilda djur, som i Sverige. Indianerna eller vildarne äro ett mycket saktmodigt fo!k och begynna ganska sällan fiendtligheter; de draga sig alltmer åt norden. Arbetssmma och nyktra åkerbrukare och handtverkare äro mycket välkomna hit och finna här en god utkomst. Emeder, snickare, svarfvare, vagnmakare, skräddare, skomakare förtjena mycket här, när de förstå och förestå sitt yrke väl. Tjenstedrängar och pigor kunna lätt få arbete, och väl betalt. Lättingar och supare böra ej komma hit, ty de föraktas och afskys. Lefnadssättet här är det enklaste, som kan gifvas bland civiliseradt folk. Ett sådant lefnadssätt skulle i Sverige väcka mycket uppseende. Här gifves ingen syssla, utom eller inom hus, som icke en karl både bör kunna göra och oftast gör; men fruntimren hafva ett högst makligt lif. De som vilja hit öfverfara från Sverige, råder jag att vara väl försedda: 4:0 med klädespersedlar, helst skinnkläder; 2:o med lingarn, ullgarn och linväfvar; 5:0 med godt svenskt läder — men framförallt med penningar, helst i silfvermynt och dukater; men icke medtaga svenska verityg eller vagnar och dylikt, ty det duger ej här. — Detta i korthet om tillståndet här och i öfverensstämmelse med sanningen. P. W. Böckman. ——