Aftonbladet – 6 september 1845, sida 3

— ENGELSKA JERNVÄGARNE hafva nu i allmänhet så betydliga vinster, att man ständigt finner nedsättning i taxorna ega rum. Grand Junction railvägen hart, oaktadt den två gånger nedsatt taxan, på första halfåret af detta är haft 34,000 pund ökad inkomst, hvaraf 42,200 på passagerare och 48,700 på varugods. Direktionen har nu åter nedsatt taxan, så att man reser för 2 pence, (8 sk. rgs) i första klassons vagnar, 4:V, i andra, 4 i tredje, per engelsk mil räknadt; således kan man nu komma frän London till Dower, 40 svenska mil, för fem riksdaler rgs. Fordom kostade en sådan resa, med postyvagn, nära nog tiodubbelt. — Så väl den Belgiska som den Fransyska regeringen har funnit sig föranlåten alt, genom särskilt dertill förordnade vetenskapliga kommitteer Jäta undersöka förhållandet med den sjukdom, af hvilken i år potäterne hemsökas uti Nederland, Belgien, några trakter af Frankrike, och enstaka punkter i England, t. ex. ön Wight. Berättelserne om dessa undersökningar äro ännu icke afgifna. Men under tiden har en professor uti skogsvetenskapen vid universitetet i Löttich redan med mycken bestämdhet förklarat, att sjukdomens orsak är att söka uti ett svampartadt mögel, som han förmäler att botanisterne skulle beteckna med namnet Boflrydis, under det landtmannen deruti ser en knappt märkbar brandfläck, och tillskrifver den antingen för stark torka, eller för mycken väta, eller frat af insekter. Sjukdomen börjar på de öfra bladen, eller ock på blomman, eller fruktämnet; en del af den gröna bladytan förlorar sin färg och gulnar; derefter uppkommer på den undra bladsidan en grå fläck, som straxt derefter antager utseendet af ett hvitaktigt fjun. Mikroskopisk undersökning visar detta fjun såsom en liten svamp, som otroligen hastigt utbreder sig på de håriga delarne af bladets undra sida. Nu meddelar sig sjukdomen hastigt åt örtens stjelk, som får bruna och svarta fläckar och tillika med bladen vissnar bort, sedan han först öfverflyttat sjukdomen till sjelfva rotknölarne. De sålunda angripna potäterna igenkännas derpå, att deras hud lätt lossnar, och knifven, då man skär i dem, icke finner något motstånd, samt att vid inskärningen ett var utflyter och sprider en rutten lukt, såsom af nyss sönderskurna svampar. Man tror sig för öfrigt hava märkt, att de tidiga gula potäterna endast förlora bladen, utan att vidare lida deraf, och att de blå sena höstpotäterna angripas mest. Alldeles oskadade blifva endast de potäter som qvarstannat i jorden vid upptagandet af förlidet års skörd. (Sv. M-) — Ifrån Wien skrifves den 20 Augusti: pUti tidningarne? har ofta varit ordadt om i Belgien anställda försök med en propulseur, hvilka skulle visa sig lofvande för det sökta resultatet, att leda jerovägar öfver borg. Vi kunna icke underlåta att med-. dela dem af allmänheten, SOM intressera sig fö denna i nyare tider så vigtig blilna af den praktiska mekaniken, att jemväl i vär sted en dylik uppfinning blifvit gjord, som berättigar till de skönaste förhoppningar. Ena här sig uppehällande Rhenländare, Hr F. A. Boner, har nemligen, efter en högst enkel method, uppfunnit en maschin och redan utfört den i modell, hvilken, enligt flera sakkunnigas omdömes, för hvilka han uppvist densamma, icke lemnar något tvifvel öfrigt om sin praktiska användbarhet. Hela ångmachinens kraft är dervid använd på lokomotiven, så att icke ens den ringaste del deraf gär förlorad på någon öfverflödig last, såsom bittills varit nödvändigt för att åstadkomma den cerforderiiga ionen. Hela inrättningens konstruktion är af ; soliditet, alt dess förstöring, eller sk derå, är lika litet tänkbar, som fara för tilibakarullande endast vid det högsta stigande och den största last, så att transportens trygghet synes fullkomligen ef crad. Vidare är den, 1 de strängaste mekaniska reglor, i stånd tili att icke allenast öf vinna den brantaste lutning, utan ock beskrifva hvarje