Aftonbladet – 6 september 1845, sida 2

FaR RAea cert — Dagligt Allehanda för i går har anmodat Aftonbladet att upptaga den förklaring Allehanda lemnar öfver elt för några år sedan der infördt omdöme öfver Hr Lindblads sånger, hvilket återgals i Aftonbladet för i förrgår, att neml. Allehanda-red. sjelf, då nämnde recension intogs, ännu icke närmare kände till Hr Lindblads sånger eller hört dem sjungas, och således ej då kunde bedöma, hvad den sedan funnit, att neml. recensionen skall varit ensidig och orättvis. Vi meddela detta på begäran, men kunne icke heller neka vår musikreferent rum för följande slutord, hvartill han i anledning deraf ansett sig uppmanad, och det så mycket hellre, som D. A. icke mot honom sparat på hårda epitheter: Några ord rörande Doagl. Allehandas gårdagsartikel angående den Lindbladska diskussionen. I afseende på ofvarnämnde tvistefråga framställde vi i thorsdagens Aftonblad den frågan: om Dagl. Altehanda ljugit 4838 eller 4845? Allehanda upplyste i går, att det var 4838. Uppriktigt att säga, äro vi af samma tanka, men tro derjemtice, att Aileh. skulle kommit sanningen ändå närmare, om hon utsträckt sin sjelfbekännelse äfven till 4845, ty hon var vid båda tillfällen lika långt aflägsen från sakens rätta förhållande. Det är nemligen onekligt, att en konstkritik endast då kan gälla något, när den samvetsgrannt söker att gifva både förtjensterna och felen hos föremålet deras rätta belysning. Herr Lindblad är en man af snille — vi hafva redan förut erkänt det — han har ock sina brister, såväl som andra konstnärer, och detta faktum kan omöjligen någon sakkunnig bestrida. År 48538 tillade Alleh. herr L. endast brister och inga förtjenster, och hade deruti, enligt eget medgifvande, orätt; 1845 deremot finner samma tidning hos honom endast förtjenster och inga brister, och har deri obestridligen lika orätt. Man behöfver sålunda ej använda mycken skarpsinnighet för att inse, att en tidning, som så bestämdt moisäecr sig sjelf, och i båda fallen begår så grofva misstag, med detsamma dokumenterar sig såsom fullkomligen inkompetent att döma i ämnen a ifrägavarande art. Ehuru nu saken härmed gerna kunde anses afslu