Aftonbladet – 27 augusti 1845, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: — FESTEN I KÖLN FÖR DROTTNING VICTORIA Till följe af preussiska konungens önskan föranstal. tade staden Köln den 42 dennes en fest, som öfverträffade allt hvad man dittills sett af detta slag Oaktadt ett uthållande regn på aftonen hotade at störa de gjorda förberedelserna eller till och met hindra festens utförande, lyckades den till alla dela! så väl. att man ej kunde bättre önska det och hel och hållet glömde regnet. De kungliga personern: ankommo från Brihl omkring klockan 9. Alla gato ända till Trankgassenporten voro illuminerade oct prydda på det präktigaste sätt och vid nämnde port en ny, med blommor, träd och löfgångar utsirad brc anbragt, der det rikt utstyrda ångfartyget Prinsessan af Preussen, väntade de höga resande. Fartyget, på hvilket de kungliga personerna m. fl. hade samlats och der sex jungfrur från Köln omgåfvo den brittiska drottningen såsom hedersdemer, gick, beledsagadt af ett annat ångfartyg Der König, uppför Rhen till byn Rodenkirchen, der det vände, under det raketer uppkastades från byn. En nedanför Rodenkirchen belägen villa, tillhörig Hr P. J. Hagen, var smakfullt upplyst, och isynnerhet gjorde den med pots å feu infattade trädgården en herrlig effekt. Vid Hellehessels sågqvarn strålade ett jettestort V i den mörka natten. Stadens husmassor simmade ännu i mörker, och endast konturerna af den vida halfrundeln aftecknades genom brinnandejtjärtunnor och några smakfullt upplysta gaflar. När det fartyg, hvarpå de kungliga voro, kom midtför fästet mm 4, rullade kanonernas åska öfver båda stränderna, och deremellan smattrade oafbrutet handgevärseld. I detsamma upplystes plötsligt S:t Severinkyrkan och Scverinporten med ett hvitt sken, och straxt derefter tornet vid bayen från hvars tinnar en fyratio fot hög kaskad af blått ljus nedströmmade, afspeglande sig i den mörka floden. Knappt var denna syn försvunnen och mörkret åter inbrutet, förrän Rheinau med ens upplystes af tusentals brokiga stjernor, och utbredde sig, liksom genom ett trollslag, i rödt, hvitt och grönt ljus. Träd och buskar, blomstersängarna och gräsmattorna skimrade likt diamanter; och nära stranden stod Brittannias staty i kolossal storlek, med treudden i högra handen. Från Hr Joests hus uppkastades kulörta eldkransar i luften och från norra ändan af Rheinau bredde sig ett regn afstjernor öfver änghåten, som i detsamma passerade, Bilicken kunde nu icke dröja vid någon viss punkt, så rik vår omvexlingen af de mest öfverraskande scener längs flodens begge stränder. Kyrkan S:t Maria och dess omgifning blefvo eklärerade i grönt, och fartygen, som lågo på floden i hvitt, hvaremot en större byggnads röda upplysning gjorde en vacker kontrast. Då fartyget nalkades den för tillfället uppförda bron, förvandlades denna till en eldkaskad, som förgyllde Rhenflozens spegel, så att ångbåten tycktes framgå i ett haf af guld. De mellan bron och Neugassenporten belägna byggnader, som räcka öfver murarne, såsom Martinskyrkan, magasinerna, tulihuset m. fl. strålade i hvitt ljus öfver de framför dem liggande artygen med röd eklärering; bland dem togo sig riggen Hoppet, hvars besättning mannade rä, och ngelska drottningens ångjakt bäst ut. Tjimlen uppystes nästan oupphörligt af blåa, röda och gröna tjernor, som uppstego från alla häll. Tafanteri Var ippställdt på flodens begge stränder längs efter hela taden samt ofvanoch nedanför densamma och afossade öfver 30,000 skott. Just då S:t Cuniberts