Aftonbladet – 27 augusti 1845, sida 2

Jernvägsägaren till följe deraf uppträder i kona kurrens för leverering af alla jernartiklar, som i handeln erfordras, samt lemnar dem fuliförtiga i den form, konsumenten önskar. Machintillverkningen fann herr H. illa representerad hos oss af ett par kultivatorer, ctt par grofva plogar, en kardmachin och en kardtil ningsmachin , hvilka arbeten han anser stå efter Köpenhamnska expositionens i teknis seende och arbetets elegans. Af jernmöbie refann han blott en trädgårdssoffa, den han äfven inköpte. Af vattenhammareoch grofsmedsarbeten förefann han väl prof, men för det mesta uian prisuppgift. De chirurgiska instrumenterna ansåg han vara de köpenhamnska underlägsna, i synnerhet i polityr. Eskilstunaarbetena ansåg han icke öfvertröffa de från Fredriksverk på Seland, i annat än etsning, hvaremot de voro underlägsna i politur3 vissa knifsmedsarbeten fann han dock mycket. billiga i priset. Valsade metaller förekommo icke, hvarken på Stockholms exposition eller den Köpenh.; men icke en gång jerneller messingtrådstillverkningen eller nubbfabrikationen voro på den Stockholmska representerade. H. anmärker likväl, att Sverige har åtskilliga valsverk och att han hemfört prof af Nyby ypperliga tillverkning. Gjutna arbeten af zink, tenn och bly saknades. på den svenska, men ej på den danska ex pos. Kopparslagareyrket fann herr H. ännu stå på samma steg hos oss som i Danmark för 19 år sedan; expos. här hade nemligen inga polerade arbeten att förevisa. Han ansåg detta ä vensom bleckslageriets i allmänhet låga ståndpunkt hafva sin grund deri, att familjerne och tjensthj hos oss hafva motvilja för blanka met: hvaraf ganska litet finnes i husen. Br bak och nysilfver skall icke funnits rs radt på någondera af expos., när man t: en staty af Christian IV på danska e kaså saknades å båda ställena pläterade ar! Af lackerade företedde den danska expos. en betydlig samling, den svenska deremot knappt mer än ett urfoder i kinesisk stil, obetydligt både tilk teckning och utförande. Danska silfverarbetena, som för några år sedan intog en värdigare plats, hade, säger han, blifvit alldeles öfverflyglade af de svenska, hos hvilka saknaden af smak och lätthet i formen mindre visade sig än bos andra arbeten; han fanr så mycket anmärkningsvärdare, som I yrket blott tillgodonjuter en skyddstuil af 9 proc.s medan andra yrken skyddas af en tull om 33 proc., ett förhållande, hvaraf H. 4 ; slutsats, att det icke är i den höga tulle. utan I konkurrensen industrien bör söka sitt stöd. Såsom förklaring hvarföre guldsmedsyrket står lägre i Danmark, erinrar H. att afsättningen der är ringare än i Sverige. Galvanoplastiska arbeten saknades alldeles i Stockholm, hvaremot diguerreotypien der fanns mer utvecklad än i Köpenhamn. Urmakeriet, som i Danmark intar ett så värdigt rum, fann herr H. här represer dt af ett par obetydligheter, samt anmärker 454 urfabrikanter i Sverige icke, år 4843, produceP dr rade större värde än omkring 57,006 dr. Gevärsarbeten, som i Köpenhamn voro rer senterade af flera, till en del utmäri syntes icke alls. till på Stockh. expos herr H. anmärker, att i Sverige af d; ten intet reproduceras utom armåens hel Krukmakeriet, som spelar en så stor roll i de båda ländernas hushållning, har herr IL. funnit ofullkomligt representeradt på båda st ; men framför allt i Stockholm. Deremot hade Sverige att framvisa produkterne af två, på prohibitifsystemet grundade, fayencefabriker; H. Pönu dessa produkter vackra, men förundrade sig att inga profver förekom af kakelugnar, af hvilka Sverige producerade så betydligt. Medan danska glasfabrikationen inskränkt sig till nästan blott nödvändighetsartiklar, skall den svenska hafva uppnått en betydlig höjd i förfärdigandet af fönsteroch taffelglas; han fann det således besynnerligt, att man här inskränkt sig till framställande af prof på pressadt och slipadt glas, men ej insändt prof af vanligt grönt glas och taffelglas, ej heller af kulört fönsterglas, som han fann ofta användt i Stockholm. Af fysiska, optiska och meteorologiska instrumenter, fann han här blott ett par nivellerinstruRM — — — — (Zn RLLRL 20