Aftonbladet – 26 augusti 1845, sida 2

VI vand VR OMID ITA, VULU nde hd botttnet Jond MI vistas i främmande länder. Hr friherren säges hafva nedlagt det öfverofficiantembete vid de kungliga ordnarne såsom serafimerordens banårörare, hvilket han hittills beklädt. — Professoren, frih. Berzelius har äfven på sin återresa genom Leipzig blifvit på ett smickrande sätt mottagen. Professorerne Weber, Erdmann, Lebman 0. fi. voro honom till möte på ernbanegården och studenterne anställde för honom ett fackeltåg, och helsade honom med sång. Dörrarne till hans rum bekransades med blommor. Dagen efter sin ankomst hade flera lärde och köpmän tillställt en festlig middg och om iftonen var han, jemte flera vetenskapsmän, injuden till professor Erdmann. — Från Köln berättas i gårdagens tidningar, att Konungen i Preussen d. 45 Aug. ämnade låta sifva operan Norma på teatern i Koblentz för Drottning Victoria och sina andra höga gäster, och att Jenny Lind var anmodad utföra titelrolen. — Köpenhamns-tidningarne berätta, att Hr Orla Lehmann d. 46 dennes återkommit dit; så att en hvar nu inser osannfärdigheten af alla de rykten man utspridt om att hans resa till Engand skulle haft till ändamål att undandraga sig domslutet i det emot honom m. fl. väckta åtalet ör talet i ridhuset. Der er ingen fare ved Hr Lehmanns sakp, säger ett danskt blad, og Hr Lehmann vilde ikke flygte bort fra naagen fare., — Ifrån Köpenhamn skrifves, att i förra vecsans början ditkommit sex studerande från Berin, engrek, fyra från Moldau och en från Triest, ör hvilka en liten improviserad fest varit anordnad i nya studentföreningen. De unge fremingarne hafva fortsatt resan till Sverige, och äro redan hitkomna. OM BESUTENHET. Dagligt Allehanda för i dag innehåller åter en sanska intressant artikel i frågan om jordklyfningen, föranledd af en uppsats i Morgonen, hvari det af total obekantskap med rätta förhållandet tillkomna missförståndet om betydelsen af ordet par celler, såsom delar af jordegendom i Frankrike, förnyas. Allehanda upplyser nu med tydliga bevis, att med parceller (man mins huru H. Exc. Björnstjerna var förskräckt öfver jordens delning 423 millioner parceller i Frankrike) menas oflast blott egoskiften enligt olika gradering inom samma egendom. Denna artikel innehåller äfven följande goda reflexioner: Högsta lyckan torde väl slutligen, enligt Morgonartikels-författarens mening, vara dessa latifundia bvilka i Ryssland, Irland, Österrike och det fordna italien, der sjelfva benämningen uppkom, bidragit att hålla befolkningen i slaftillstånd — men hvarvid man också kan få fröjda sig åt magnater, sådana som en Crassus, en Demidoff, en Esterhazy, hvilkas lysande framträdande förutsätter millioner menniskor i ett tillstånd så beskaffadt, att den bildade ryser, när han skall kalla dem sina likar. För en tillämpning på Sverige önske vi att grundidgen för en oförhindrad jordklyfning måtte, en gång för alla, rigtigt uppfattas, på det man icke, såsom nu, må på båda sidor lefva på sina fördomar. Denna grundidt, som bör tjena till ekonomisk regel, men måhända icke till ekonomisk lag, är: att den. som eger en annan hufvudnäring, än jordens skötsel, kan med allenast fördelarne, och utan olägenheterne. hafva till och med endast ett kappland jord. Men att fattigdom nödvändigt mäste uppkomma om cen person, som eger en så liten lapp — eller hundrade gånger större, men för hans utkomst otillräcklig, dervid likväl grundar sin utkomst på densamma. Detta är så enkelt, att man, i afseende på hela frågan, bordt långt för detta hafva blifvit enig. Erfarenheten åberopas i synnerhet af dem, som yrka ,besutenhet,. Den är rigtig under förr nämnda vilkor. Den motsatta erfarenheten är lika rigtig, och tjenar till ledning, under det vilkor, att en hufvudbefattning finnes, hvartill jordens eller täppans skötsel blir en bisak — en bisak, som likväl i både ekonomiskt och moraliskt afseende kan vara vigtig nog. En erfarenhet af den sednare arten är t. ex. tillståndet i Diisseldorf(f. Elberfeld, Barmen, och flere rika tyska fabrikstrakter, der fabriksarbetare, om möjligt, förskaffa sig en liten jordlapp, som för dem medför ovärderliga fördelar. De hafva utaf den, potates och andra jordfrukter och grönsaker, genom hvilka deras diet kan blifva en smula omvexlande: de föda på densamma en, två till tre getter, hvilkas starka mjölk användes omedelbart till en förträfflig ost. Utom vigtiga materiella fördelar af parcelleringen har egaren en annan, kanske ännu vigtigare: den att vara, och känna sig, mera fixerad, än den purt industrialistiska arbetaren, som flyter likt vatten kring sten,. Det land, hvari han lefver, kan också glädja sig åt de moraliska följder, som uppkomma utaf den obemedlades mera behållna och nera fixerade ställning i lifvet. I on ore——— i