Aftonbladet – 18 augusti 1845, sida 2

e ännu icke upphört att vexa. Ålla bönder som ingo förbi stannade vid detta jordstycke, och det tgjorde länge ett föremål för allmänna samtalet ch nyfikenheten. :Gräsets medelhöjd var 28—530 ch understundom , 32 tum. Det maximnun,som lhaer uppgifver för grässkörden, är alitsi genom lenna gödningsmethod uppnådt, om icke öfver: räffadt. Under den 44 Juni omförmäler Hr Schraut örande dessa experimenter följande: För öfrigt ir det eget, att hela fältet blommar, men endast len med koksalt beströdda delen fortfar ännu att växa, och i dag (d. 14 Juni), efter noggrann mätling af flere stånd, hafva dessa uppnåti 22 höjd f 40—42 tum. — Den 4 Juli meddelr Hr Schraut slutresultatet af sina experiment Hövigten på de skördade ställena var följande: 2 seutner gips ensamt på ett morgenlancd gaf AZ entner hö; 2 centner gips och 4, ma tcr aska vå ett morgenland 193, centner; 2 ceniner gips, landadt med animalisk gödsel (Jauche), icmnade 23 centner; 2 centner gips och 50 skip. fint vulveriseradt koksalt 28 centner; d ceciner gips och 26 skålp. guano, på 76 Ruther, 5, costner, således 453,02 på ett morgenland., i Det är för den praktiske landibrukar äckligt bekant, hvilka ovanliga fördelar gipsen nedförer. Skörden af hö, vicker och ärter förjkas derigenom icke sällan med en tredje ci, unler det kostnaden för gipsgödning i sjeilva Verket är ringare, än alla andra meliorationssätt. Arbetskostnaderna, som äro så dryga wid animnalisk gödning, bortfalla nästan helt och hållet vid gipsgödning. Dertill är gipsen et rent tillskott för landtbrukets produktiva krafter, der det den animala gödseln förut medtc och hö. Koksaltet lofvar i ännu högre dessa fördelar. Gipsens kralt blfver tillsats af koksaltet, såsom man sett, stegrad. Det befordrar å andra sidan ex saabb förruttnelse hos det animaliska gödningsärset och stegrar hos detta den närande förmågan. Derisenom blifver det för landthushållvingen vigtiga gödningskapitalet icke blott förök: hålles dertill i en snabbare omsättning. indtligen huru stora fördelarne af anima! sel äro, men den dryga arbetskostnaden ir äfven känd. En stor fördel af detta gödningssaii består deri, att man dermed genast kan återbringa vissnande växter till full kraft och frodning. ienna fördel, likasom öfriga af samma method, synes lika väl kunna vinnas genom koksalt, utan den ofantliga arbetskostnaden och tidspillan, som den förra gödningen medtager. Genom ofvannimnde na tillförsök är konstateradt, att gipsens verksan:i.ci genom koksaltets tillsats förökas. len det ir äfven ganska sannolikt att, genom denna tillsats, gipsen kommer att verka på sådana planior, hvarpå den eljest vanligtvis icke verkar. Härizenom bör gipsens nytta komma att ökas på det mest förmånliga sätt, ja, att fördubblas, då det är kant att den i och för sig sjelf endast v ett inskränkt antal af växter, och i många ixakter icke ens på dessa. ora rr a Se en