Aftonbladet – 8 augusti 1845, sida 2

från allmänt antagna statsekonomiska principel och från erfarenheten inom vårt eget land. Vid samma afstyrkande, som både i det hufvudsakligs och i detaljerna ogillar hvad Landtbruks-akademien föreslagit, synes en betydande opinion ännu fasthålla sig, understödd af flera praktiska jordbrukare, och då regeringen ännu är i tillfälle att göra afseende på en del af de betänkligheter, som i denna sak blifvit framställda samt åtminstone att, i bredd med en eller annan holländeri-inrät!ning använda en större del af anslaget till premier, hafva vi ansett lämpligt att här införa en artikel, som ånyo granskar Landtbruks-akademiens utlåtande och visar åtskilliga inkonsegqvenser deri. Då Aftonbladet redan en gång tillkännagifvit sin mening i denna fråga, hafva vi icke ansett nödigt att tillfoga någon reservation vid de punkter deri insändaren måhända yttrat s:g med nog mycken skärpa i uttrycken. Han säger: I Aftonbladet den 20, 24, 26 och 28 sistlidne Maj läser man Kongl. Landtbruks-akademiens förslag till bildande af stamholländerier på statens bekostnad, samt välgrundade anmärkningar mot detta förslag, af br Odelberg och öfverdirektörer m. m. hr Norling, hvilka anmärkningar förtjena en särdeles uppmärksamhet. Insändaren af nedanstående artikel har hela tiden väntat att få se i tidningarne detta vigtiga ämne vidare bearbetat, att detta icke skett förefaller så mycket mera underligt, som åtminstone Aftonbladets redaktion aldrig brukar vägra ett rum i Aftonbladet för opinionsyttringar, som syfta på landets allmänna väl. Derföre vågar insändaren, ehuru sent, anhålla om ett rum i detta blad för nedanskrifne artikel. Insändaren fattar icke pennan af sjeifförtroende att förmå framställa något nytt, eller något bättre än hvad nyssnämnde herrar redan gjort, eller : alsigt att medelst ett blomsterrikt språk bort blanda det enkla och rätta samt genomdrifva egna fördelar, eller af misstroende till sanningens seger Nej! af rent medlidande för sitt arma fosterland och fruktan att detsamma kommer att, såsom vanligen brukar ske, för dyrt betala sanningen seger. Utom hvad Kongl. Landtbruks-akademier bekom såsom fond år 2842, nemi. 496,580 rdr bko af svenska medborgares medel, för att befrämj: landtbruket, har icke någon större uppoffring sket af allmänna medel än de nu anslagne 70,000 rd bko för boskapsrasens förbättring, åtminstone ickt för landtbruket. Man har hört någon invända att detta är en obetydlig summa för ett helt land Det kan väl så synas, om man glömmer att skat tebidragen i ett fattigt land, måste till en betyd lig del utpantas af makar och barn, som ofta blot ega öfrigt några usla slarfvor för att skyla sit nakenhet, och hvilka stundom, likt vilddjuren måste tillgripa trädens bark för att stilla sit hunger. Dessa nödpenningar, som så samman skrapas, borde användas med förstånd och spar samhet, såvida de icke, i stället för välsignelse skola sprida motsatsen öfver fosterlandet. De vore således en lättfärdighet utan like, att låt dem springa på försök, som icke vore fullkom ligt pröfvade af erfarenheten, och som icke egd någon fast grund. Då man öppnar kalendern se man hvilka personer utgöra landtbruks-afdelnin gen. Alla naturligtvis utmärkte och aktnings värde, hvar och en på sin plats, derom kan al drig uppstå den minsta fråga, men likväl ick egentligen landtbrukare, om de också ega land bruk, utom herr Odelberg; månne hans tank: då icke förtjente någon uppmärksamhet? Det i enligt stadgarne, hvarje afdelningsförvaltares sky d:ghet, att förbereda och föredraga de mil, so: blifva remitterade till afdelningen. Då frågan or stamholländerierna förevar i landtbruks-afdelnir gen, den 34 Januari 4843, hade afdelningens fö valtare varit frånvarande, och hans skyldigh blifvit fullgjord af akademiens sekreterare hr T! Nathorst, hvilken troligen på egen hand, me sin kända skicklighet som stilist, hade uppsa afdelningens betinkande, och ljudeligen uppläst detsamma, utan den minsta anmärkning, mer ä att hr Odelberg uppläste ett af honom författa anförande, som ungefärligen innehöll, att stan holländerierna företrädesvis borde bildas af sver ska kor, att sådana af bästa beskaffenhet säke; skulle erhållas, om de betaltes väl, t. ex. 20 rdr bko stycket; derigenom vanns fiera fördela penningarne qvarstannade i landet, och djure voro aklimatiserade, så alt man ej behöfde fruk för deras trefnad. För att i möjligaste högs grad förädla svenska boskapsafveln, kunde tjur: af utlänska raser införskrifvas, hvilka i kropp byggnad och lefnadsvanor stodo i det närmas förhållande med vår bästa boskapsafvel; men det förståndiga anförande lemnades utan uppmärl -I samhet. Akademiens nya stadgar omskansa för l dragandens anföranden med en oöfverstiglig ski gård, derigenom att mundtliga anföranden iel