Aftonbladet – 2 augusti 1845, sida 2

kas barndom och ungdom förflutit under en helt annan epok. De fleste af våra äldre presier fingo in uppfostran på en tid, då ännu icke, åtminstone ej i Sverige, den himmelsvida åtstillnaden var insedd och erkänd emellan Christenom och Dogmatik. De hafva således tidigt insopit och hos sig rotfästat den tanken, att den religiösa lexan här betydde allt, men öfvertygelsen intet, der en sådan icke rent af vore att sålla för skadlig i religionsmål. Hos de enfaldizare bland lesse män kunde detta lätt öfvergå tv! en viss rom blindhet, likväl vanligen och hos de fleste slutande med nihbilism, en dof försotivkse ett slags dränkning i embetets materiella 4:irmåner. Men de med mera hufvud begåfvade individerna uppfattade saken enligt den macchi:vellistiska meningen, att uti religionen allenast se ctt poliliskt redskap för menigheternas qvarha!!znde under de maktegandes våld. Deraf haet emot folkundervisning, emot religiös kritik, emot förbättrade lagar, emot förnuftiga undersökvingar af hvad slag som helst, så fort de i någon mån hotade att undergräfva den hierarkiska usurpationen. Om alla prelater inom denva kategori kan man visserligen utan fara att begå orättvisa säga, att de hafva ingen tro, ingen religion; hvarvid vi likväl äro färdige att till deras ur: :kt gerna låta allt gälla, som kan gälla, och deribisnd hufvudsakligast den: irreligiösa tid, hvari de uppvuxit; jemte den då företrädesvis gällande macchiavellistiska tendensen i politiken. Den hufvudpunkt, hvarmed man merendels alltid börjar striden, är, huruvida man ens skulle hafva rättighet att anställa hela derna :rdersökning, enär den förmenas vara innefatt.t bland de slags ämnen, hvarom vi äro förplstlade att hysa en blind tro. Men denna dikt är lätt afslöjad. Vi äro såsom christne skyldige att med orubblig och, om . man så vill kalla det, blind tro omfatta Guds ord; deremot, att blindt underkasta oss Menniskomeningar, förbiuder: oss ingenting. Men all Exegetik är menniskomening; all Hermenevtik, all Linguistisk undersökning om det rätta ordaförståndet i bibeluttrycken, a!i Bibelförklaring, allt Sammanförande af skida bibelutsagor, så att af dem bildas ett eitsr annat slags: Dogmatiskt system, all Bibel-historik o. s. v: utgöra idel menniskoverk, menamskotankar, menniskoförsök, utan tvifvel värda var aktning : allt efter som de mer eller mindre bevisa sig deraf förtjenta; men alldeles icke tritagne från hvars och ens rättighet att deröfver anställa undersökningar. Detta kan genom iniet maktspråk förnekas. Emot menniskomeninjarnue har förnuftet sin fulla rätt att göra sig gällande. Det låter således väl göra sig, att orubblizen tro på Guds ord, och icke destomindre -sätta vn eller annan dogm i fråga, då den icke siar i bibeln, utan endast genom exegetiska eller andra slags förklaringar, d. v. s. genom .menniskomeningar, vill härledas derutur: Etter dessa förutskickade anmärkmngar skola vi nästa gång meddela sjelfva det ilrivavarande brefvet. (Forts. e. a. g.)