RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — I anledning af skorstensfejaregesällen J. Sun delins död under lögning sistl. Lördag i grannskapet af Carlberg, anställdes i går polisförhör. Dervid upp: gåfvo åtskilliga af den aflidnes kamrater, hvilka närvarit vid tillfället då han omkom, att de om aftoner först blifvit vid Carlberg ofredade af en kadett, för det de under vägen till badstället sjungit, och sedermera, då de vid sjöstranden afklädt sig och börjat bada, af flera kadetter blifvit anfallna med karbaser, hvarvid Sundelin, som kunnat simma, begifvit sig ett stycke ut i sjön för att undkomma kadetternas misshandlingar. Då skulle kadetterna hafva ropat ät honom att komma i land samt förklarat att de ämnade piska honom gul och blå, hvadan Sundelin, såsom det syntes, icke vågat begifva sig åt land, utan en stund hållit sig uppe i vattnet, men slutligen sjunkit. Hans döda kropp hade sedermera icke äterfunnits. Tjenstgörande majoren vid krigsakademien har, i anledning af underrättelsen att ett slagsmäli Lördags afton förefallit emellan kadetter och sotare m. fl., blifvit anbefalld att anställa förhör med de hemmavarande kadetterna, och vid förhöret erhållit följande upplysningar om händelsens förlopp, sedan på fråga om och hvilka af kadetterna deltagit uti berörde slagsmål, A: 423 Belfrage, 58 Liedberg, 158 Pauli, 186 Brunius och 190 Lagercrantz, jemte M 449 Falkenberg, anmält och inställt sig. Falkenberg, som emot kl. 40 Lördags afton gått ensam på borggården och ämnat begifva sig ut genom östra hvalfvet, hade der mött 10 a 42 personer, hvaraf några sotare, hvilka, gående arm i arm, upptagit hela hvalfvets bredd och stängt vägen; dock hade de på Falkenbergs uppmaning lemnat rum, men hörjat sjunga, skrika och dansa. Falkenberg vände lå om och tillsade dem på beskedligt sätt att icke öra oljud, hvilken tillsägelse de dock icke hörsammade, utan blefvo tvärtom ännu högljuddare, hvarvid en med bälte om lifvet i synnerhet utmärkte sig, såsom den ostyrigaste. F. följde dem till grinden utanför vestra hvalfvet, men vände der om, emedan rumman gick till tapto. De yttrade då: det är bäst du lagar dig af, eljest skola Vi kasta dig öfver redtrafven., I logementet berättade Falkenberg händelsen för ina kamrater. Uppretade, begåfvo sig då kadetterie Belfrage, Liedberg, Pauli, Brunius och Lager;rantz straxt efter aftonvisitationen, kl. half 41, ut ir logementet, och ställde sin väg till badstället, i fsigt att gifva stryk åt dem, som förfördelat Falkenberg. Belfrage var försedd med käpp, Liedberg och Pauli med daggar. Vid gärdsgården, som skiler Carlbergs djurgård från Eklunds egor, anträffades le sökta, en del påklädda, andra afklädda på stranlen och några i sjön. Då Liedberg frågade en af lem, hvarföre han fört oljud pä borggården, svarade lenne, att han ej varit der, hvarpå han fick några app af daggen. Springande undan uppåt skogen, ipphanns han der af Liedberg och Belfrage, hvilken ednare kullslog honom och tilldelade honom några ;rfilar, under det Liedberg slog honom med daggen. ! efter att hafva släppt karlen, ätervände B. och L.l ill de öfrige och efterfrågade en undersätsig karl, om haft ett med plåt försedt bälte om lifvet, deni. valkenberg uppgifvit hafva varit anförare för oljulet — derpå svarades att han vore ute i sjön, men tt de på flere rop till honom ej fått svar... Kadeterne hade äfven hört ropas Sundelin, hvilket namn .agercrantz hört upprepas åtskilliga gånger, innan adetternas framkomst till badstället. Detta var ock. amnet på den efterfrågade. I förmodan att dennel: ömt sig under simbryggan, gingo kadetterne dit, en funno honom -ej, hvarföre de begåfvo sig uppt backen ofvanföre badstället, för att der inänta Brunius, som med en å bryggan funnen bakspipa begifvit sig till de ifrågavarande persoerne för att efterfråga om någon af dem rådde omli pan. En sotare hade då tagit upp en rock, sä-ll