Aftonbladet – 25 juli 1845, sida 2

gen at den bhivande konstitutionen, och des uppgifvas vara följande: Representationen skulle fördelas på 2 kamrar, den första bestående af några och 40 adliga godsegare, de 8 katholska biskoparne och de 7 protestaniske, deputerade från de katholske och pro!estantiska domkapitlen, samt slutligen representanter från universiteterne. Andra kammaren skulle sammansät!as efter samma grunder, som de nuvarande provincialständerne, således genom ståndsval, och bestå till hälften af riddargodsegare samt andra hälften af deputerade af borgareoch bondestånden. Ännu skall man icke vara ense om huruvida kamrarne skola väljas af provineialständerne, eller om det skall ske af de nuvarande valmännen. Hvad nu de blifvande kamrarnes kompetens angår, så är denna i förslaget naturligtvis så kringskuren och inskränkt som möjligt, emedan hela inrättningen blott tyckes vara åsyftad att utgöra en beskattningsmachin. Kamrarne skulle således endast få en rådgifvande röst i afseende på förslag till allmän lag, men deremot ett afgörande volum i fråga om införandet af nya skatter och förhöjande af de redan existerande; men ingen rättighet att kontrollera skatternas användande. Att ett dylikt lappverk till konstitution icke kan tillfredsställa Preussiska folkets rättmätiga och billiga fordringar är klart; men såsom grundvalen för en vidare utveckling af det konstitutionella systemet, torde den dock blifva af vigt för Preussen, om den verkligen kommer till stånd. En stor representatif församling för hela landet, sammanförd på ett ställe, blir med den anda, som redan visat sig rådande inom Preussiska mosarkien, icke länge blott ett verktyg i de maktegandes händer. Den blir otvifvelaktigt förr eller sednare sjelf en makt. En preussisk diclomat, legationssekreteraren Savigny, har blifvit skickad till Madrid och redan der inträffat. Detta anses såsom början till drottning Isabellas erkännande af Preussen, hvarpå torde följa en handelstraktat emellan Spanien och Tyska tullföreniogen. Atminstone önskar Preussen en dylik. Enligt en i Berlin nyligen utkommen s. k. kyrkokarta öfver Tyskland, stiger antalet af Tyskkatholska församlingar, som blifvit bildade sedan Ronge började rörelsen emot påfveväldet, till icke mindre än 456 st. Ständerna i konungariket Sachsen hafva blifvit sammankallade till d. 9 nästkommande September. Furst Metternich kommer att, på speciell inbjudning af drottning V.etoria och konungen i Preussen, begfva sig till Rhentrakterne, för att uppvakta Deras Majestäter under deras blifvande vistande derstädes. Den 530 dennes ämnar han inträffa på sitt slott Johannisberg. POLEN. En ny kriminallag har blifvit utarbetad för detta land, i hvilken prygelstraffet spelar förnämsta rolen. Ända till 500 prygel kan en domare skärpa ett straff. Särdeles omfattaud: är den delaf den nya lagen, som handlar om politiska förbrytelser. Det behöfves blott ett oförsigtigt yttrands, fäldt i vittnens närvaro, för att blifva öfverbevisad om högförräderi. Ringaste straffet för detta brott är en längre tids inspärrning på ryska fästningar, det högsta: död eller evig landsflykt. Denna sednare träffar hvar och en, som deltager i någon otillåten förbindelse. Den kommission i Polen, som yttrat sig öfver detta i St. Petersburg utarbetade lagförslag, bar ganska kraftfullt uttalat sig emot detamma; men man befarar dock att kejsaren sanktionerar det u!an några väsentliga förändringar. Alla skolor i Polen äro ställda på militärisk fot. Gossen snöres in i uniform, som sitter hårdt åtspänd, ända upp till halsen. Håret kl:ppes kort, såsom man ser på de ryska soldaterna. För hvarje officer måste en skolgosse taga af mössan; felar han häremot, så följer hårdt straff, svårare än för andra förbrytelser, eller vårdslöshet istudierne. Den som bäst lärer sig ryska, utmärkes framför de andra. Amnena, som de mera försigkomne gossarne skrifva öfver, äro vanligen dessa: om pligten att lyda,, det omoraliska af revolut:onerna, nyttan af straff, Catharina II:s lof, ryska rikets makt och storhet, 0. S. vV. TEXAS. En traktat har verkligen under engelsk och fransysk bemedling blifvit afslutad emellan Texas och Mexiko, hvilken kommer att föreliggas kongressen i Texas, som sammanträdde den 4 dennes. I denna traktat skall Texas hafva utfäst sig att icke införlifva sig med Förenta Staterna. Man får nu se om kongressen godkänner traktaten, hvarigenom den stora frågan vore afgjord. — Angående H. M. Enkedrottningens resa företa fås Nulhägninae att Man nac Mast anlam dit