Aftonbladet – 25 juli 1845, sida 2

ST OGD0 IK LOL. Med snällpost på f. m. erhållos Hamburgerblad af d. 49 dennes. FRANKRIKE. De öfver Amsterdam erhållna underrättelser från Paris, ända till den 43 dennes, (med dufposten) innehålla utom kursnotiser endast den uppgitt, att vid middagstiden den dagen inga andra politiska nyheter al vigt voro kände på börsen, än att de med gårdagsposten omnämnda berättelser från Spanien så till vida varit oriktiga, att Barcellona ej var förklaradt i krigstillstånd, och alt der ännu var lugnt. Det ser ut, som om de maktegande i Spanien sjelfve gjorde allt för att uppskrämma folket med rykten om uppror och invasioner. Så låter t. :x. det ministeriella bladet Heraldo,, Esparteristerna och alla andra revolutionärer samla sig vid franska gränsen, och up-gifver namnen på en del landsförvis!a personer, hvilka sägas hafva iwsmygt sig öfver spanska gränsen, oaktadt de lefva i all stillhet långt in i Frankrike. Professorerna i Coliege de France, hafva haft en sammankomst för att emottaga ministerns för allmänna undervisningen skrifvelse, hvari han uppmanar dem alt i sina föreläsningar strängt hälla sig inom programmets gränsor. Efter eo lång diskussion beslutade de, att afgifva den förklaring, att ingen af dem haft till syfte att göra något sådant. Quinet och Michelet förklarade likväl under diskussionen, att de ansågo det omöjligt att så skarpt bestämma en föreläsnings gränsor som uppmaningen åsyftade och,befarade, att denna blott var ett första steg att inskränka undervisningens frihet. De hade likväl för sin del, aldrig haft för alsigt att gå utöfver programmet. I anledning afden rysvärda händelsen vid upploppet i Dahra, då en hop kabyler innebrändes, väckte prinsen af Moskwa i pärskammaren en fråga till konseljpresidenten om förbållandet dermed, och om verkligen en fransk officer kunnat göra sig skyldig till sådan grymhet. Han yrkade en förklaring häröfver, såsom oflicer och pär, ty här vore fråga om regering-ns värdighet och franska krigshärens. Det handlade icke om en razzia utan om ett lönnmord emot en besegrad fiende, om saken vore sann, hvilket, sade han, Gud förbjude! Marskalk Soult svarade härtill alt så stridiga berättelser hade i denna sak inlupit till ministeren, att man nödgats infordra fullständiga rapporter; förklarade 1 öfrigt att regeringen högligen ogillade hvad som skett. Då grefve Montalembert härvid erinrade om det obehagliga intryck en så barbaiisk handling måste göra i hela verlden och att det ej vore nog att ogilla den, så yttrade marskalken, att om det uttryck han begagnat ej vore tillräckligt, kunde han försäkra, att regeringen beklagade denna händelse. SCH WEITZ. I sjelfva staden Luzern hafva valen till ledamöter i municipalitetet fallit på liberala, hvilket vid valtillfället väckte en sådan uppståndelse bland jesuitvännerna, att församlingen måste upplösas. Polisen i Luzern är så sträng och chikanös emot gesällerne der i staden, att de fleste af dem söka sin utkomst på andra ställen; och då inga nya gesäller våga sig dit, så kan man lätteligen föreställa sig att näringarne gå kräftgången. Det är endast jesuitern2 och de romerska presterna, som frodas och prosperera. i ; TYSKLAND. Frågan om en konstitution för Preussen skall alldeles icke vara lagd å sido, utan tvertom utgöra ämne för ännu fortfarande öiverläggningar emellan vederbörande i Berlin: Man börjar nu till och mäed att låta framskymta de sannolika grunddra