OM INTENDENTSPLATSEN VID KONGL. TEATERN. Vi meddela här nedan efter löfte i gårdagsblalet, en del af de handlingar, som höra till den, på sitt sält ganska kuriösa skriftvexlingen öfver detta ämne: neml. Hr protokollssekreteraren Arfvidssons skrift till Kgl. Maj:t och direktionens förklaring deröfver: S. A. K. I E. K. M:s för undertecknad i nåder utfärdade förordnande att vara intendent för scenen vid E. K. M:s teater, förunnas denna intendent rättighet att i och för utöfningen af denna befattning i direktionens öfverläggningar deltaga, derstädes pföredraga alla de ärenden, som det sceniska angå. med rättighet att, när han hyser från beslutet skiljaktig mening, densamma i protokollet förvara.n Då rättigheten att i öfverläggning deltagan i förening med reservationsrätt mot de beslut, som dervid kunna blifva fattade, inom de svenska förvaltande verken, dem icke undantagna, der ordföranden ensam eger beslutanderätt, hittills städse varit det utmärkande kännetecknet på egenskapen af ledamot, vågade jag tro förhållandet vara enahanda inom E. K. M:s teaterdirektion, och att således intendenten för scenen derstädes, i allt hvad scenens angelägenheter vidkom, vore att såsom medlem af direktionen anse. Under den tid af ungefärligen !, år från den dag jag i den mig Nådigst anförtrodde befattning inträdde och intilldess E. K. M:s nådiga reglemente för teatern hann blifva direktionen meddeladt, ifrågasattes ej å de båda direktörernes, lika litet som å min sida, denna min befogenhet att betraktas såsom direktionens ledamot, och då jag stundom nödgades, för de sceniska ärendenas oafbrutna gång, vidtaga någon mindre betydande åtgärd, hvars anbefallande likväl var direktionens och dess medlemmars uteslutande rätt, åtlyddes jag utan invändning af Kongl. teaterns tjenstemän och artister, hvilka med mig allmänt delade den öfvertygelse, att jag var direktionens medlem och handlade å dess vägnar. När jag sedan, så snart tillfället medgaf, till förste direktören pligtenligt inberättade åtgärden, hade jag städse den lyckan att se den gillad, utan att någon invändning mot min befogenhet att hafva vidtagit den någonsin framställdes. Likväl kallades jag ej under hela denna tid till deltagande i direktionens öfverläggningar för att derstädes föredragar, fick sålunda aldrig tillfälle att, jemlikt det nådiga förordnandet, i detsamma något ärende anmäla, och ehuru direktörerne under samma tidrymd utarbetade och till E. K. M. i und. insände förslaget till det nya reglementet för Kongl. teatern, erhöll icke jag, som E. K. M. i nåder utsett att inom direktionen föredraga alla de ärenden, som det sceniska angå, ens samtalsvis kännedom om de serskilde S i detta förslag, samt hade sålunda icke tillfälle att yttra min öfvertygelse, rörande någon enda af dem. Först då, i sistl. Febr. månad, det af E. K. M. nådigst utfärdade reglementet kom direktionen tillhanda, förständigades jag att mig i direktionen infinna, för att erhålla kännedom af det nåd. reglementets innehåll. Vid den, under detta sammanträde, uppkomna diskussion, erfor jag med förundran och ledsnad, att de båda direktörerne ej betraktade mig annorledes än såsom en dem under!ydande tjensteman, och då jag, med stöd af det för mig utfärdade nådiga förordnandet, yrbade, att i alla de mål, som rörde scenen, anses såsom ledamot, förklarades mig, att det Kgl. reglementet dertill icke gåfve anledning. ! Detta nåd. reglementes 4 S. som handlar om intendenten, — likasom 4, 2 och 3 SS handla om förste och andre direktören — innebäller likväl de här ofvan anförda ordalsgen ur E. K. M:s för mig utfärdade nåd. förordnande. Det heter vidare i denna S — der, sedan intendentens qvalifikationer uppnämnts, ordet direktion för första gängen förekommer, då förut biott 4:e och 2:e direktören finnes nämnda, — att 4:e direktören, i afseende på det sceniska, må biträdas af en intendent, likasom det ij 4 S heter, att i den ekonomiska förvaltningen 41:e direktören eger ,biträde af en 2:e direktör. I påföljande 5 säges, att med förbehäll af 14:e direktörens beslutanderätt, pröfvas alla frågor, rörande anEE ED FÖR TTT TB