Aftonbladet – 16 juli 1845, sida 3

alatt föreställa sig en Jernvägslinea genom en såda Itrakt, till och med om man derpå vill offra 5,000,00 11 (67,298,000 rdr bko), som Engelsmännen; och änn -Jobegripligare måste man finna hoppet om ränta F ett sådant förskott. Imedlertid förekom, ibland d många jernbansnotiserna i Tyska tidningarne me sista posten, en berättelse från Stuttgart, som inne håller ett motstycke till nyssnämnda spekulatio 1 jemte en förklaring, som äfven kan passa på denna I Wäörtembergska Ständerna hade beslutat anläggnin Igen af en jernväg emellan medlersta Rhenstrande; -loch Bodensjön; men sedan beslutet var fattadt bör -ljade man studsa för de oerhörda kostnaderna oci I det statslån af minst 24,000,0060 Thaler (31,848,00 rdr bko), som erfordrades till första anläggningen och ej ansågs kunna amorieras på mindre än 50 år I Men i slutet af sistl. Juni infunno sig engelska agen lter i Stuttgart, och erbjödo sig för ett bolags räk Ining att öfvertaga jernvägsbyggnaden utan någo I statslån eller offentlig garanti för dettas amortering latt ersätta den redan på förberedande arbeten ned Jlagda kostnad, till följd hvaraf ett redan upptage statslån om 7 millioner Floriner skulle genast kunn: återbetalas: att icke begära högre jernvägsfrakter är jernvägsbolagen i. grannländerna: och slutligen at efter 23 ärs förlopp afträda hela jernbanan till sta: ten, mot ersättning af byggnadskostnaden, eller och att, efter 80 års förlopp, öfverlåta den till stater utan ersättning. — Wuärtembergarne finna grunder till denna verkligen öfverraskande liberalitet, dels j Engelsmännens ögonblickliga öfverflöd påckapitaler. och omöjligheten att finna utrymme inom England för deras placering, dels i förhoppningen att på hvarje ny jernväg utom England få en afioppskanal för engelska industriens öfverproduktion. Det sistnämnda skälet har hos industriidkarne i Wärtemberg väckt någon betänklighet vid de frestande anbuden; men då det ej är sannolikt att hela Wirtembergs befolkning skall åtaga sig ett drygt statsiån blott till förmän för några få näringsklasser, så torde det engelska jernvägsbolaget nog komma till stånd i Wirtemberg. Samma anledningar ha utan tvifvel alstrat spekulationen på jernbanan mellan Götheborg och Stockholm; och den är derföre ej så vidunderlig, som den förefaller vid första påseendet. — En förskräcklig katastrof inträffade uti kommunen Albe, Rhönedepartementet i Frankrike, söndagen den 8 Juni. Under det folket var församtadt i sockenkyrkan, nedstörtade neml. i ett ögonblick med ett förfärligt brak taket och betäckte liksom en jernmantel de närvarande, tvåhundrade till antalet. Men, till all lycka hade 3:ne personer, kyrkoherden, mären och kyrkoföreständaren undgått faran. och desse behjertade män skyndade genast tillen vegbod bredvid sakristigan, hvarest flere yxor funnos; med desse Jyckades det dem, biträdda af några tillskyndande sockneboar, att snart genombryta det plåtbeslagna taket och genom öppningen utdraga den ene efter den andra af de sålunda Jefvande begrafne; många hade dock tyvärr redan dukat under, men de fleste blefyo genom omsorgsfull vård återkallade till lifvet. — Det för ett år sedan i London stiftade sällskapet till förbättrande af den arbetande klassens belägenhet, höll den 26 förliden månad sitt första årssammanträde under Lord Ashleys presidium. Lord Ashley Ilyckönskade det till dess utomordentligt hastiga tillvext och sekreteraren uppläste årsberättelsen. I penningebidrag hade 4696 sterling influtit, och den öfvertygeisen uttalades, att föreningen skulle komma i besittning af alla nödiga medel, så snart nägra vidare steg blifvit tagna för sakens utförande. I detta hänseende måste följande tre frågor först afgöras: att bekomma jordlotter till arbetsföra fattiges sysselsättning, på de billigaste vilkor och lemnande försäkran om den största framgången; att åstadkomma förbättringar i de fattiges boningar och höja deras karakter genom ökad renlighet, beqvämlighet, och sundhet; samt att de hålles till besparingar, för att ha något att påräkna under sjukdomar och andra trångmål. För lösandet af dessa trenne hufyudfrågor äro särskilte kommittåer i verksamhet. Ben som har med jorden att skaffa hari detta hänseende träffat öfverenskommelse på 292 orter och redan förskaffat 47 acres till 278 fattige. Byggnadskommitteen har börjat uppföra egna hus med små bostäder, i Packenhamstreet. Anslaget belöper sig till 3916 f sterling och derföre uppföras åtta byggnader med re rum i hvardera; sex byggnader med boningar för två familjer och 30 rum för ålderstgna. För de första blir hyran 6 skilling i veckan, för de andra 3 skilling 6 pence och för de sistnämnde 4 skilling 6 pence. Hvad den sista frågan angår är kommitteen som dermed har befattning ej ännu kommen tiil nåsot afgörande. — GREFVINNAN DASH I MOLDAU. I Paris väcker för närvarande ett äfventyr stort uppseende, hvilket också ej hör till de hvardagliga i vår prosaiska id. En af Paris mest omtyckta novellförfattarinnor var nemligen blifvit prinsessa. För omkring två år illbaka skickade Hospodaren af Moldau, furst Sturdza, in son till Paris för att fullända sin bildning i den soda tonens högskola. Under sitt vistande derstädes etedde prinsen sig som en äkta kavaljer; blef dödigt kär i grefvinnan Dash och bortförde henne då an reste hem, likväl utan att dessförinnan förena ig med henne genom äktenskapets band. Saken hade ckså sina dubbla svårigheter, ty grefvinnan var gift, aktadt hon många år lefvat skiljd från sin man, och et fattades prinsen fadrens samtycke; men lyckligtis tillåta Moldaus lagar äktenskapsskillnad, och sean grefvinnans skiljsmessa från sin förra man i lag8 väg gått för sig, blef hon förmäld med prinsen. onen handlade i detta fall helt och hållet efter farens exempel, som låtit skilja sig från sin första geål och äktat en annan. Men icke dessmindre är irsten mindre belåten med sin sons khandlingssätt, om visar sig af ett bref, hvilket den nyförmälda rinsessan skrifvit till en af sina Vänner, och hvyarur iHijanda cfälla — as oo oo ä faäladac 3 an Darnlann ge 3