Aftonbladet – 14 juli 1845, sida 2

hon erhållit det af någon annan, förblef för närvarande oafgjordt. Afven bankiren Reichhell bördes, och hans meddelanden lände icke Vaubert till någon skada, ty hvad Reichhell om honom berättade, kunde endast väcka någon moralisk misstanka, och sålunda undgick Vaubert, som under tiden ostörd fortsatt sin resa, all undersökning och man erhöll snart underrättelse, att han ankommit till Frankrike och lefde tyst och indraget på landet hos sina slägtingar. DBomstolen i Berlin var likväl icke sysslolös. Allt herr Erxfelds husfolk hördes och framför alla den unga enkan, som inom 48 timmar wutbytt sin gränslösa sorg emot en oförklarlig fattning och syntes derigenom rättfärdiga det mindre goda rykte, som förut och ännu mer nu, om henne var i omlopp. Herr Erxfeld, en mindre af ålder, än af krigets mödor nedböjd man, hade lärt att känna benne i Italien och i hennes sjuttonde år fört henne såsom maka till Berlin Hennes ovanliga, äkta italienska skönhet, förvärt. vade henne öfverallt benämningen den sköna ita. lienskan, ehuru bon var född i Tyskland oct endast på en lustresa kommit att stadna i Italien Hennes uppträdande i Berlin gjorde det högstc uppseende och hberr Erxfeld njöt några år der största triumf; men förlusten af en älskad son störde snart öfverstens husliga lycka. Hans maka som endast genom barnet varit något fästad vic huset, följde nu sin böjelse att lefva i societeten och gaf derigenom sin man anledning till mycke bekymmer, till dess han insåg att hon ej Va värd hans tillgifvenhet. Det husliga förhållande var ifrån denna tiden stördt och blef det änn mer, då ofta påkommande giktanfall det sista åre fästade öfversten vid kammaren:och sängen. Fri Erxfeld, ehuru icke aktad, blef likväl för sir älskvärdhet och lifliga konversation gerna sedd sällskaper, och aldrig syntes en tanka på henne: sjuka man, skugga hennes: rosenfärgade kinder och lynne, :