Aftonbladet – 12 juli 1845, sida 2

betraktande, så att det gamla missbruket rättas vid alla sig dertill yppande tillfällen, der det icke vore en misshushållning att för någon tjensteman på holmen uppoffra lägenheter, som med större besparing för statskassan kunna på annat sätt användas. — Förvaltningen af gatuläggningsarbetena i hufvudstaden har nu börjat sin verksamhet, samt utlyst entreprenadauktion för omläggning af åtskilliga gator å norra och södra malmarne. — Ur en i Dagligt Allehanda intagen redogörelse för vetenskapsakademiens sednaste sammankomst meddela vi följande: Hr A. Retzius har uti Kgl. Svenska vetenskapsakademien nyligen meddelat utdrag ur ett bref från coopvaerdi-sjökadetten Peter Ankarsvärd om ö-gruppen Juan de Fernandes utanför kusten af Chili, enligt hvilket dessa öar äro bebodda af Amerikanska Indianer af mörkt gråbrun färg, medelmåttig men skön växt, långt svart hår och utstående kindben. Hr ÅA. ankrade på redden, 3 mill norr om ön Juan de Fernandes, den 23 December 4839, då ett stort antal af dessa Indianer, mest af -qvinnkönet, kom simmande ut till skeppet, för att erhålla skänker. De stå under styrelse af en Kazik, som levererade fartyget några säckar potates äfvensom 3 fat friskt vatten. Juan de Fernandes visade sig vara väl skogbeväxt, som det syntes med palmoch cypresslika träd. Några invånare af europeisk race skola icke finnas på dessa öar, hvilka ar de fleste geografer uppgifvas vara alldeles obebodda, och som fätt en egen märkvärdighet genom Alex. Selkirks vistande derstädes 1705—41709, hvilket gifvit anledning till uppkomsten af berättelserna om Robinson Crusoe.n Bref ha anländt från Hr J. Wahlberg, dat. Cap i April, med underrättelse, att han nu, efter 8 års vistande i Sydafrika, rustade sig till hemresan med de stora samlingar, han gjort under sista året. Han hade då nyligen i Cap träffat vår landsman, baron C. von Däben, som afrest sistl. höst med det privata skeppet Prins Carl från Stockholm, och som redan gjort vackra samlingar af hafsprodukter. Hr professor A. Retzius redogjorde vid samma tillfälle för en af svenske och norske generalkonsuln, herr J. Tarras, till akademien insänd afhandling om Indianstammarne i Plataoch Oriental-republikerne, jemte beskrifning och ritning al en till Sverige hemförd individ af Puelchesstam menp. — Svenska Minerva tyckes bafva fått gallfeber öfver vår artikel i förrgår, angående Morgonens visade fruktan för att expeditionssekreteraren Richert skulle komma i fråga till presidentplatsen i Svea hofrätt. Att vi, i anledning deraf att Morgonen, blott begagnat benämningen Hr Richert, i en parenthes erinrade, att dermed förmodligen menades förste expeditionssekreteraren J. G. Richert, anses af Minerva såsom anspråk, att den fria pressens hjeitar icke skola nämnas utan alla deras titlar,. En hvar inser, att då det finnes flere af namnet Richert, som bekläda domarevärf, vår erinran blott kunde hafva afseende på att för läsaren tydligt utmärka den ifrågasatte personen: icke att klandra att Morgonen, ej titulerat honom. Hade förnamn funnits i Morgonens artikel, hade det aldrig fallit oss in att explicera saken.