Aftonbladet – 10 juli 1845, sida 3

. — FASHIONABEL YJURFÄKTNING. Sedan någo . tillbaka ha torneringar och ringränningar kommit på modet, och den oupphörligt nöjesfikande förnäma verlden, som fattat ett särdeles tycke för cirkens kämpalekar, tyckes nu också vilja göra gladiatorskonsten till fashionabel. Spanska tidningen Tiempo, al den 41 förliden månad, lemnar nu följande underrättelse om en tjurfäktning, som dagen förut egt rum i Madrid, i hvilken flera så väl insom utländska ungherrar deltagit i egenskap af matadorer, picadorer och bandilleros. Den tjurfäktning, som på ds sednare dagarne utgjort samtalsämnet i Madrid, egde i går eftermiddag rum i den herr Fagoagas tillhörande jesuiter-trädgården. I tillkännagifvandet hade man ej vågat utsätta benämningen tjurfäktning, och vi våga väl ej heller fördrista oss att kalla tillställningen så; men det är säkert, att tjurar visat sig i arenan och blifvit nedlagda af dilettanterna som deltogo i kampen, så godt det lät sig göra. Vi tro oss ej säga för mycket då vi påstå, att kämparne i detta sällsamma skådespel utgjordes af blomman af diplomatien och den eleganta verlden i Madrid. Bland dessa räknade man hertigen af Giäcksburg och herr Mercier vid fransyska legationen; herr Beasuvallon (densamme som nyligen dödade herr Dujarier, redaktören till franska tidningen La Presse, i en duell) och vicomte dEpervilley, hvilka uppehålla sig som flyktingar i Spanien; grefven af Castello, herr Russel, markisen af Caceres, hertigen af Alba, herr Moore, herr Fagoaga, Don Jos Domingo, m. fl. Fyra nationer visade sig här ansigte mot ansigte: den spanska, engelska, fransyska och nordamerikanska. — Herr Toigorri dödade den första unga tjuren; herr Beauvallon den något fruktansvärdare andra, som herr Moore ganska skickligt träffat med flera svärmare. Den tredje stupade för herr Livingstons hand; den fjerde skonades på en dams förböner. Ir Beauvallon skulle döda den femte tjuren, men denne kastade honom af hästen, hvarvid han erhöll en svår kontusion i bröstet, och då han derpå ville draga sitt svärd, särade han tre fingrar på handen, hvarefter tjuren dödades af herr Mercier. Den sjette, som, efter hvad han ådagalegt på banan, visade sig vara en fruktansvärd tjur i ordets egentliga bemarkelse, nedlades af en matador ex professo. De sist insläppta tvenne tjurarne blefvo skonade. Kämpairne visade alla anlag att med tiden fördunkla Romeros och IHlog rykte, och nöjet hade varit fuilkomiigare, om den olycka uteblifvit, som träffade herr Beauvallon, hvilken, utom skadan i handen, äfven fick uppbära några lätta hornstötar. Men vi få ej glöm:na bort picadorer och bandilleros, som betedde sig alideies förträfligt. Herr Russel och grefve af Castel:o visade prof både på mod och skicklighet; den förre fick em häst dödad under sig, genom en hornstöt i bringan. Vicomte dEpervilley och hertigen af Gläcksbarg täflade med sina båda kamrater genom den raskhet kvarmed de angrepo de båda fruktansvärdaste unga tjurarne. Vicomte dEpervilley fick en stöt, som hindrade honom ifrån att åter kunna begagna lansen; men lyckligtvis inträffade inga andra obehagliga följder. Bland bandilleros, som kasta bandprydda svärmarc på djuret — och kapeadorerna — hvilka hålla en mantel framför det — utmärkte sig herr Moore, markisen af Caceres och herr Fagoaga. Hertigen af Alba erhöll en hornstöt. Den siste unge tjuren anfölls med svärmare och garrocha2s al en tolfårig gossc, som lifligt applåderades och fick sig många silfvermynt tillkastade såsom en belöning för sitt mod och sin skicklighet. Man är nyfiken att se om afkomiingen af den ryktbare amerikanske lagstiftaren, berr Livingston, skail införa tjurfäktningen i sitt fädernesland. Hvad oss angär, äro vi ganska glade att kämparne kommit med ära och lycka ur striden, hvilken ej är så lätt som mon tror, och sannolikt kola de finna sig intresserade vid upprätthävandet f ett nöje, som otvifvelaktigt kommer att göra en und kring verlden.n 4 PAKET IA SISTA TRAIN 0 EEE TUSVEE S ERSTETESESTA