Aftonbladet – 7 juli 1845, sida 2

IOP all ULVCIRA dill UTil, Ulv HSVHL VlIu SdUllma tid den falska underrättelsen kom om Cabreras tillfångatagande, samt från England att flera tusende gevär och ammunition m. m. der uppköpts af Carlister och afsändts till Spanien, beslöt regeringen i Madrid att utfärda ett manifest mot Carlisterna. Ifrån Narvaez har direkte utgått en anmaning till alla generalkaptener 1i riket, att med all kraft söka undertrycka alla upprorsförsök (flera sådana på olika håll 1 landet omtalas, men utan att närmare bestämmas) samt att genast lata afrätta de af deltagarne deri, som kunna anträffas. Regeringens ställning synes med hvarje dag blifva alltmer betänklig. I Maj månad hade statsinkomsterna nedgått till 20 millioner realer under hvad som påräknadt varit, och en bataljon af regementet Luisa Fernando, som skulle afgå till Kanariska öarna, har vägrat marchera och lägrat sig vid Guadalquivir, der den utgör en samlingspunkt för missnöjda. Man hade utspridt rykten, att preterdenten skulle landstigit på sydöstra spanska kusten, samt att Narvaez hade med Drottningen måst innesluta sig i Montjuic för att undkomma ett upplopp i Barceilona. Allt detta hade gjort sinnesstämningen i och omkring Madrid högst betänklig. Som nu dertill kom, att alla de prinsar som ännu blifvit ifrågaställde att förmälas med Drottningen, äro kusiner till henne, och således Påfvens bifall erfordras, hvilket åter, äfvensom Österrikes, Preussens och Rysslands erkännande, endast synes kunna vinnas för Don Carlos son, så hade under dessa kinkiga förhållanden öfver 30 deputerade af Cortes sammanträdt under Pachecos ordförande för att rådslå. På Isturitzs förslag beslöt man, att icke förklara sig för någon, bvarken för Don Carlos son eller Don Fransis20s, eller för den Neapolitanska prinsen eller Hertigen af Lucca, utan lemna Drottningens val öppet för ej befryndade prinsar, hvarigenom ett större oberoende vid valet kunde vinnas. Detta steg hade lugnat opinionerna. Statspapperen hade tagit någon favör; en omständighet, som likväl torde mest få tillskrifvas underrättelsen att franska regeringen skulle vägrat lemna Don Carios och hans son resepass, m. m. Emot de häktade och från Madrid bortskickade begge redaktörerna af Clamor publico, hade inga vidare åtgärder vidtagits, än att de bevakas i Cadiz. : BELGIEN. Konungen och Drottningen inskeppade sig den 26 Juni i Ostende, för att afgå till England. Med undantag af Nothamb, har ingen af de andre ministrarne ännu definitift aflemnat sin portfölj, utan de sköta ännu tills vidare hvar och en sitt departement. Det lärer möta många svårigheter, att sammansätta det nya kabinettet. TYSKLAND. Från Berlin berättas såsom säkert, att grefve Arnim, efter Konungens hemkomst från Köpenhamn, d. 26 Juni erhållit afsked, och skall få till efterträdare hittillsvarande finansministern Flottwell. Vigtiga beslut väntades af konseljen, betecknande för den politik, Preussen kommer att följa; men om denna kommer att blifva en fortsättning af den man hittills sett, eller en ny, derom syntes man icke veta något bestämdt. Preus siske ministern i Wien, von Canitz, hade kommit bem på permission, för att bistå med goda råd, och den i London, herr Bunsen, väntades innan kort. Adresser till von Itzstein och Hecker fortfara alt inkomma från en mängd ställen i Tyskland. I dagens tidningar nämnas Berlin, Königsberg och Bostock. I Coblenz trodde man sig med säkerhet veta, att Drottning Victoria d. 7 dennes skulle anträda resan till Tyskland. I Coburg säges hon ämna att vistas en hel månad. Mötet med Konungen och Drottningen i Preussen kommer att äga rum på det gamla bergslottet Stolzenfels vid Rhen. SCHW EITZ. Polisen i Luzern har reklamerat doktor Steiger, äfvensom de trenne landtjägarne, som hjelpte honom ur fängelset, men fått afslag. Be trenne landtjägarne i Luzern, hvilka utgjorde Dr Steigers bevakning, men i stället bjelpte honom på flykten, hafva vid ankomsten till Zärich, med Steiger, skrifvit ett bref till polisdirektören i Luzern, hvilket närmare upplyser buru det gick till att få Steiger ur fängelset. Vi meddela här nedan en öfversättning af nämnde bref: Till Kanton Luzerns polisdirektion. Högaktade br polisdirektör! — Vi undertecknade ha det nöjet underrätta er, att vi i dag kl. 3 på morgonen lyckligen och väl inträffat på Kanton Zurichs fria jord. På samma gång tillkännagifva vi, att vi med denna dag trädt ur er tjenst, och ej känna någon böjelse att så snart deri åter inträda. Man skall måhända vilja förklara våri dag utförda handling såsom pligtförgäten, och menedig; men emot ett sådant förklaringssätt måste vi på det högtidligaste protestera, då vi äro öfvertygade, att ha handlat rättsoch pligtenligt. Den beklagliga ställning, hvari Kanton Luzern för närvarande befinner sig, är en följd endast och allenast af stora rådets lagstridiga beslut, hvarigenom jesuiterna blifvit inkallade till Kanton Luzern. Derlandets högsta styrelse kränker ed och lagar, der äro också de underordnade löste från sina pligter. Dr Steigers dödsdom är endast en. följd af denna stora ofvanifrån verkställda lagkränkning, och det är dens verkställighet vi velat förhindra. Vi väntade imedlertid med tillförsigt en benådning, och oaktadt