och likväl kunde man ej förutse sakens utgång. Man tycktes allt mer och mer komma till den visshet, att man, under sten f benådning, ville skicka vår vän till jesuiternas och lazzaronernas land, för att der få hemligen utfördt hvad man här ej vågade offentligen verkställa. Detta borde ej ske, och det var vår pligt att afvända en sådan vanära från Kanton Luzern, och från hela edsförbundet. Derföre togo vi detta steg. En af undertecknade, vaktmästaren Kaufmann, har sedan den 4 Januari 1815 troget och redigt tjent tre regeringar, och alltid punktligt uppfyllt sin pligt. Korporal Birrer tjente lika rättskaffens i 46 års tid. Men ett så outhärdligt tyranni hade aldrig blifvit utöfvadt af någon regering. Derföre togo vi detta stez, som skall gillas af hela verlden. Vi togo det helt och hållet på eget bevåg och hafva inga medskyldige i Luzern. Från en annan Kanton fingo vi ossett dussin pass-partout af flera slag, tillsända, men ingen var passande; imedlertid hjelpte en lycklig omständighet oss ur vår förlägenhet. Då tornväktaren Stadler sistl. måndag måste resa till Hitzkirch, öfverlemnade han nyckeln till doktor Steigersfängelse åt korporal Birrer säsom vice tornvaktare. Denne jemförde nyckeln med nio af de tolf och se! en af dem behöfde endast en liten filning, som Birrer verkställde, och den öppnade. Forska derföre ej efter medskyldiga, ty ni gör er ett onödigt besvär. Vi nämna detta på det ingen mätte utsättas för onödiga qval. Vi hoppas att det liberala Schweitz skall akta och ära oss, och i nödfall äfven skydda oss emot förföljelser. Med denna uppriktiga framställning af sakens förhållande ha vi äran att teckna c. M. Kaufmann, f.d. sergeant. Joseph Birrer, f. d. landtjägarkorporal. H. Hoffmann. — XKronau den 20 Juni 1845. ITALIEN. För att lugna sinnena i Schweitz, skola de stora makternes ministrar i Rom öppnat underhandlingar med påfliga stolen, för att utverka att jesuiterne formligen afstå från begagnandet af den kallelse de erhållit, att nedsätta sig i Luzern. TURKIET. På Libanon ligga 70 a 80 byar i aska, och 10 åa 12.000 menniskor irra omkring husvilla. Det bekräftar sig att de Turkiske trupper, som ekulle skydda de kristne, tvertom bjelpt Druserne att förgöra dem. De kristne konsulerne i Syrien skrifva långa noter till Paschan och få långa bref till svar; men imedlertid fortgå slagtandet och plundringarna. NORDAMERIKA. En ryslig vådeld har hemsökt staden Quebec i Canada, d. 28 Maj, och gjort 42,000 menniskor (4 af befolkningen) husvilla. Emellan 1500 och 2060 hus nedbrunno, och skadan beräknas till 2800,000 Sterling. Aderton fartyg, som lågo på strömmen, blefvo äfven rof för lågorna. Men det bedröfligaste af allt är det rysliga öde, som träffat alla sjuklingarne i hospitalet. Denna byggnad låg så långt aflägse från den brinnande delen af staden, att ingen befarade någon våda för densamma, och flere sjuklingar i hus, som voro exponerade för elden, transporterades till hospitalet. Emot all förmodan förde en stark vind eldflingor äuvda till denna byggnad, hvilken plötsligen stod i ljus låga, utan att någon af de sjuke kunde räddas. 400 personer blefvo der innebrända. SYDAMERIKA. Den 3 Mars-bar ett fördrag blifvit afslutadt emellan Spanien och republiken Venezuela, genom hvilket den förra makten erkänner republikens sjelfständighet, och denna sednare utfäster sig att betala ett skadestånd af 3 millioner dollars för spansk egendom, som blifvit förstörd under sjelfständighetskriget. General Oribes seger öfver Montevideanerne, hvilken från Buenos Ayres beskrefs så betydlig och afgörande, får ett helt annat utseende, betraktad från Montevideisk synpunkt. Oribe hade väl bragt Riveiras venstra flygel i oordning, och tagit från honom 4 kanon och 400 fångar, men Riveira hade till slut blifvit mästare af valplatsen, hvilken Oribe måst lemna, med förlust af alla lastdjur och hela sitt bagage. an ör m FÄRKGL . -—