Aftonbladet – 2 juli 1845, sida 1

PRESTE-STANDETS DISKUSSION DEN 2 NOYEMBER 1844, ANGÅENDE DE TYSTA FÖRMANSRÄTTERNAS AFSKAFFANDE. (Slut fr. JE 147.) Doktor Grafström: Den åsigt, som jag i denna vigtiga fråga vid sistl. riksdag yttrade, har jag ej funnit skäl att frånträda. Det är för att befordra krediten, säger man, som de tysta förmånsrätterna böra yika. KredX hvilar väl ytterst på det förtroende, som man hyser till en persons heder och ära. Jag tror icke att om detta förtroende är borta, det genom någon lagstiftning kan återställas. För bedrägeriet och sveket torde det ändå finnas utvägar att eludera lagen; och de exempel, som äro anförda på sådana, bevisa just att, huru försigtigt lagen än må söka att kringgärda bedrägeriet, det likväl förmår skaffa sig tillfälle alt kringgå den. Det ligger en viss ofullkomlighet i all mensklig lagstiftning. Detta måste erkännas. Hvad nu den förevarande frågan angär, så bekänner jag att, om försöket att återställa krediten, som man påstår vara förlorad, skall ske på bekostnad af de omyndiges rält, så är den nog dyrt köpt. Jag finner i den klandrade förmånen för de omyndiga, för dem som cj sjelfva kunna försvara sin rätt, en vacker tanka af lagstiftaren uttalad. Deras anspråk hafva blifvit erkända så heliga, att alla andras rättigheter blifvit dem postponerade. Det förefaller mig