Aftonbladet – 28 juni 1845, sida 3

vår litteratur, då Channing tillhör de s. k. Uni tariernes trosbekännelse. På ganska ytliga skä hafva åtskillige theologer sammanblandat desse med forntidens Arianer och med ett nyare sekel: Socinianer. Imedlertid är det säkert, att de :i frågan om treenigheten, och några andra med den sammanhängande dogmer, hylla lärobegrepp. hvilka skilja sig från alla de europeiska trosbekännelser, som hittills vunnit en större utsträckning, politisk makt, och i föle med denna verldsliga myndighet kunna föreskrifva och anbefalla hvad som skall hållas för sant i religionsväg, hvarje på sitt gebiet. Unitarierne tillhöra således hvarken den ryskt-grekiska församlingen, hvilken gilver sig sjelf specifikt namn af den orthodoxa (den enda ,rättrogna,) kyrkan, eller den romerskltkatholska (den allmänneligan, d. v. s. den, som efter papismens mening borde vara den uteslutande allmänna, den enda på jorden, enär utom henne ingen salighet gifves), ej heller någon al de emot allt detta protesterande och derjemte med makt doterade församlingarne i Europa, såsom: den reformerta, den evangeliskt-lutherska, den anglikanska o. s. v. Unitariernes historia går temligen långt tillbaka, då man med dem förstår detsamma som Anti-trinitarier, eller förkastare al treenigheten i vanlig mening, efter ofvannämnde statskyrkors lärobegrepp. På 4300-talet hade de under namn af Polska bröder stiftat flere församlingar i Polen, egde bland sig utmärkte vetenskapsmän och besuto till och med en högskola Rakau. De utsträckte sig härifrån långt in i Siebenbärgen. Under trettioåriga kriget anslöto de sig nära till Svenskarnes parti, hvarföre de mot sig uppväckte katholikernes synnerliga hat. Ett student-upptåg, som föranledt några oroligheer vid den unitariska skolan i Rakau, togs till förevändning, hela församlingens politiska tillvaro ipphäfdes genom riksdagen 46533, och redan 4658 örbödos desse trosförvandter, genom ett kungligt dikt, alt någonstädes i Polen utöfva sin religion. En stor mängd unitarier flygtade då till Tyskland, ivarest, än i dag, vid Andreaswalde i Preussen en iten lemning af dem finnes. Talrikast lefva de innu i Siebenbörgen, det enda land i Europa, ler de äro försedde med en genom lag tillförsäkrad fri religionsutöfning. Här hafva de sin örsamlings medelpunkt i Clausenburg, räkna i andet ej långt ifrån 230 kyrkor, och kanske nära 160,000 trosförvandter. I Holland finnas många Unitarier, ehuru af allmänheten förvexlade med Vederdöpare och Remonstranter. I England och Skottland njuta de fullt politiskt skydd. I Amevikas Förenta Stater, der alla sekter njuta en af samhället erkänd frihet att lefva och dyrka Gud, varje efter sin tro, äro Unitarierne för närva:ande talrikast, i synnerhet bland de mest odlade olkklasserne.