Aftonbladet – 28 juni 1845, sida 2

ade: Gabriela, tacka Gud, att allt står så väl ill med oss och med Flandern. Farväl, älskade barn, var lugn och stark i saknaden ! På torget och gatorne i staden var hären upptälld. Peter Konink och Guelf satte sig i speten för borgarne och Vilhelm Juliers för ädlinsarne. De fremmande, som nästan alla ville fäkta inder de förres befäl, blefvo så fördelade, att hälften deraf förenades med Vilhelm Juhers trupp och andra hälften med borgarne från Brugge. fela hären räknade nio tusen man fotfolk och tt tusen ryttare. Hvarje handtverk hade sin ana, men hufvudbanceret, med flandriska lejonet, ördes af välvarne i Biögge. På alla ansigten lyste glädje och trotsande mod. Sedan den nye regenten bållit ett kort tal, sade ock Peter Konink några enkla, kraftiga ord; hvarefter trummorna hvirflade och hären satte sig i rörelse öfver torget och ledsagades af gubbar, qvinnor och barn till stadsporten och äfven ett långt stycke derutom, på vägen till Ypern. Gabriela satt ru allena i sitt rum, lekte bedröfvad med en lock af Guelfs hår och vattnade den vissnande fläderblomman; på locken föll en tår. Efter några dagar återkom dock glädjen. Beständigt inlöpo glada underrättelser om Guelf, om fadren och om Flandern. — (Forts. följer.) ee — VANSINNE I FÖLJD AF EN FELSLAGEN BERÄKNING. En qvinna från trakten af Orleans hade begifvit sig till denna stad i hopp att få tagaarf efter en afliden slägting, hvarpå hon länge väntat. Men då hon inställde sig hos vederbörande, erhöll hon den underrättelsen att hon blifvit gjord arflös, hvaraf hon tog så illa vid sig, att hon ögonblickligen förjorade förståndet. Hennes första rörelse var att kasta sig framför ett par hästar som kommo i fullt traf, ör att låta döda sig; hon blef likväl räddad, men fortfor i sin förtviflan och sönderref sina kläder o. ;. V., så att man slutligen måste sätta tvängtröja på henne och föra henne till ett dårhus. — VOLTAIRE brukade kalla Italien le paradis errestre, habite par les diables, (det jordiska paraliset bebodt af djeflar). — Frimurarelogen i Antwerpen har förärat örfattaren af Den vandrande Juden en guldpenna.