Aftonbladet – 21 juni 1845, sida 2

atomordentligt stort, men det upptager likväl nära nog fyra rum i Prins Gustafs palats, och många deribland äro ganska intressanta. Aftonbladet skall med första egna ett par artiklar åt en öfversigt deraf. Jenny Linds återkomst till Stockholm, beskrifven i en Engelsk tidning. Tidskriften Athenwum, som utgifves i London, öfverraskade oss Stockholmboer i sitt s nummer, i Thorsdags, med en beskrifaing på M:ll Linds emottagande härstädes vid hemkomsten förliden månad. Det stora värde, Stockholms publik sätter på den utmärkta sångerskan, både för hennes stora talang och hennes rena, flickfria vandel, gjorde henne visserligen ganska välkommen bland oss, då hon återvände från sina lysande triumfer i utlandet; och det emotlagande hon då rönte, bör hafva öfvertygat henue derom. Men någonting så enthusiastiskt, som stheneum skildrar hennes reception hafva varit, är icke för Stockholms meridian; det hörer snarare till diktens område. Det är en gåta hvar Alhensum kan hafva fått alla dessa fabler om vagnen med sex hvita hästar, om de 20,000 enthusiasterie till fots, om transparenten etc. eic., såvida ej hela berättelsen skulle vara hopsatt i någon theaterdirektions i London intresse, som erbjudit M:ll Lind engagement, och nu på förhand vill reta publikens i England nyfikenhet och begär att få höra henne. Huru än härmed må förhålla sig, så torde det roa våra läsare, att taga kännedom af den godbit, Athenceum uppdukat för sin publik. Så här ser den ut: Förliden månad stod glädjen bözt i taket i Stockholm: man beredde sig att mottaga den återvändande Jenny Lind, liksom hade det varit en stor allmän händelse. Tusentals menniskor, klädde i söndagsdrägt, strömmade in hvarje trakt af staden, till fots, till häst och i vagnar ner mot hamnen den aftonen, då den vackra sångerskan väntades, och strömmen betä tar, prydda med flaggor, vimplar, artifi mor och mångfärgade lampor. Raketer båken tillkännagåfvo, att det fartyg, på hvilket hon var ombord, nalkades — och de besvarades i ögonblicket af ljus från hvarje fenster, i hvarje hus, på hvarje gata i närheten af hamnen. Hela sångpersonalen och kapellet vid Kongl. teatern, jemte alla i Stockholm varande musikamatörer, gingo ut på en ångbåt för alt möta henne, och följde henne in i hamnen med nationalsinger och trumpeiklang. Jenny Lind steg i land under folkmassans hurrarop, hvilka räckte utan afbrott i 20 minuter! En vagn, dragen af 6 hvita hästar, mottog henne vid lan iatsen, och skulle föra henne ull de präktiga rummen i hennes botel; men stadens ungkarlar intogo de hvita hästarnes ställe, och drogo kem den intagande sångerskan till bennes logis. Militirmusik föregick och efterföljde vagnen, och spelade triumfmarcher; och hundratals vagnar och ryttare, samt 20,000 entbhusiaster till fois ökade tåget. Från alla fönster vid de gator, som passerades, hyviftade välklädda damer med hvita näsdukar, och kastade blommor och kransar på vagnen. Framsidan af hotelet, dit tåget gick, var upplyst af en transparent, föreställande musikaliska troifer, med iomskrift: Lefve Jenny Lind ! Teaterns orkester spelade serenader under bennes fenster, och hela natten var gatan uppfylld af menniskor, som promenerade af och an utanför den boning, der den intagande sångerskan slumrade. — Detta är också ett blad i det nittonde seklets historia, och i sanning, elt ganska cgetl