Aftonbladet – 19 juni 1845, sida 2

se YENBENKESNear ARSA re era oense nöjd, var den omständigheten, att han, för en tjenst. örsummelse som nationalgardist, blifvit dömd til jugufyra timmars arrest, utan att man likväl sedar brytt sig om att sätta straffet i verkställighet. Emeie hade lofvat lägga sig ut för sin husbonde hos sin kusin, och denne trodde nu fullt och fast, att hor atverkat hans benådning. Sålunda hade tre mänadei förflutit, då Emelie en vacker dag försvann med husets hela silfverförråd och samtliga juveler. Kor derpå erhöll Clairisn följande bref: Min herre nyss hafva vi tillslutit ögonen på Emelie Gaumont det sista ord hon yttrade var ert namn, och derjemtc syntes hon genom en bedjande blick ännu en gång vilja påminna mig om hvad hon uppdragit mig. Se dan längre tid tärdes hon af ett hemligt bekymmer hvars orsak ingen kunde utieta. För tio år tillbaka hade hon flytt från sina föräldrars hus, och den 7:de dennes har hon till allas förvåning kommit ti!lbaka Redan den 8:de kunde hon ej lemna sin sjuksäng som nu är hennes dödsbädd. I dag klockan 7 pi morgonen har hon uppgifvit sin anda. (Vid dett: ställe af brefvet yttrade sig en allmän munterhet domstolens sessionsrum, och den anklagade skrattade med.) Hon dog, försedd med vär heliga religion tröst, och i bikten har bon upptäckt och ängrat sir förbrytelse. Väl bafva samvetsqvalen påskyndat hen. nes död, men hon dog likväl nöjd, sedan hennes för. äldrar gifvit henne försäkran, att de ville godtgör: hvad hon brutit och hålla de lidande skadeslösa fö deras förluster. Skicka oss benägåt en räkning öfvei hvad som vi måste godtgöra er för den saligen af lidpas skull, och emottag försäkran 0. s. v. Friat kyrkoherde i Delemons i Schweitz. — Oaktadt den. na missvisning, hade polisen snart fått spaning pi den mångnamnade mamscilen, och det upptäcktes: nu, att hon var ett ganska farligt subjekt. Åren 1842, 18435 och 4844 hade hon redan förut varit tilltalad för bedrägerier och stölder, hvilka hon måst försona, den ena gången med sex, den andra gången