DOLIjAd IIS VID SR ee ma Fo ar ar eller, såsom zoologerne företrädesvis älska att kalla det, en monografi öfver en i Christianiafjerden fångad ny Delfin-art (Delphinus Leucopleurus). — Derefter mötes läsaren af Geognostisk-mineralogiske Skizzer, af Th. Scheerer samlade på en resa, sommaren 41842. Dessa äfven för en större publik intressanta och läsbara skizzer fästa sig vid Fossums jernverk, Brevig, Tvedestrand och Näs (jernverk), Arendal, Christiansand och slutligen Flekkefjord; hvaribland Arendal blifvit utförligast behandladt. — Samme författare har derefter lemnat en kort Mineralogisk karakteristik öfver ett nytt gult Mineral, kalladt Wöhlerit; och hvars tillvaro på åtskilliga öar i Langesundsfjorden han förut i sina geognostiska skizzer omtalat. — Nu följer Supplement till Norges Ornithologi af H. Rasch; och sist i häftet en af Th. Scheerer och Chr. Langberg gemensamt författad Undersökning i masmästeriet (om varma bläster m. m.), grundad på rön vid en norsk masugn; med bihang af en från Scheerers hand ensamt kommen afbandling i ditlhörande ämne. — Fjerde bandets 3:e häfte meddelar först en af 1. Koren författad monografi öfver Thyone fusus och Cuvieria squamata; deruti bland annat ådagalägges, att den al O. F. Möller afbildade och så kallade Penicillus icke är en fullständig Holothurie, utan blott utgör mun-apparaten af Holothur. Fusus. — Derpå: Interpolationsformler för Magnetnålens missvisning och lutning på åtskilliga orter i Europa, af Chr. Hansteen. — Sist läsas några ämnen (Nogle Forhandlings-emnep) för Geologerne vid de skandinaviska Naturforskarnes möte i Christiania 1844, antydde af en på mötesplatsen boende. Dessa ämnen angå a) Nordens stora gneisformation; b) Christionia-territoriets abnormav bergarter; c) Norska fjällen; d) Det stora friktions-fenomenet på Nordens klippgrund; ce) Betraktelse öfver Geologiens och Chenmviens förhållande till hvarandra; hvaruti förf. vill visa, att det hypothetiska, som man förut allt:d nära nog uteslutande satt på geologiens sida, såsom den osäkrare vetenskapen, lika mycket bör anses vidlåda chemien och dess undersökningar; samt att det ganska mycket rent faktiska, som tillhör geologien, icke måtte förnekas och förbises för de hypothesers skull, hvilkas utredning egentligen borde vara chemiens åliggande, men som denna ännu icke förmått åstadkomma. Norske Folkeeventyr, samlede ved P. C. Asbjernsen og Järgen Moe, 2:a delens 4:a häfte; hos Joh. Dahl 4844. Detta häfte, hvilket fortgätter den bör ade och förut meddelade serien, från och med JM 42, innehåller följande Folksagor, nemligen 42) Ofvanom Sol och vestan om Måne (jfr. den hos oss af Hylten-Cavallius utgifna samling af Folkberättelser); 45) Hönan, som skulle till Dovref äll, på det att icke hela verlden måtte förgås; 44) Mannen, som skulle sköta om hemmet; 45) Tummeliten; 46) Håkan Borkenskägg; 47) Mästermöen; 48) Väl gjordt och illa lönadt; 49) Tro och otro; 50) Per och Paul och Esben Askepot!; 34) Qvarnen, som står och mal på hafsbottnen; 32) Jungfrun på Glasberget; 53) Pojken Smörbuk och hunden Guldtand. Saga eller Fortelling om Gisle. Suursson og Syrdolerne, oversat fra det aldre norske Sprog af P. A. Munch; hos Joh. Dahl 4845. Detta utgör första häftet af en serie, som bär det allmänna namnet Sagaer eller Fortellinger om Nordmends og Islenderes Bedrifter i Oldtiden., Sagan om Gisle Suursson tillhör de slags isländska berättelser, som handla om så kallade Stigmän eller Skogsmän, d. v. s. personer, som efter begångne mord blifvit dömde fredlöse, så att hvem som träffade dem, kunde dräpa dem opåtaldt. Gisle Suurssons händelser äro åtminstone till grunden bevisligen historiska. Berättelsen bär märken af att vara upptecknad i början af 43:de århundradet, och stödjes genom många uttryck i Eyrbyggiasagan och Landnamaboken; ja, Gisles saga synes till och med på de få ställen, der den något afviker från Landnamaboken, hafva företräde i pålitlighet framför denna. Lerebog i Navigationen af C. T. H. Geelmuyden; 4:sta delen; hos Joh. Dahl 48435. Efter en inledning, som begynner så i: elementerna, att den till och med afhandlar första grunderna af Aritmetik, Proportionsläira, Geometri och Trigonometri, framställes Navigationens jordiska afdelning (merrestriske deelv) temligen kort, ifr. sid. 24 till 62; men: dess astronomiska del desto längre (itr. 66—443). Författaren, Hr Geelmuyden, är sekundlöjtnant vid Sjöstaten och lärare i Navigation vid Sjökadett-institutet. Denna hans egenskap bör således utgöra en borgen för arbetets godhet såsom lärobok. Det utmärker sig för ett skönt tryck, och åtföljes af sex plancher. Nyere Digte af Johan S. Welhaven; hos Joh. Dahl 4843. Denna nya samling af poemer från en så frejdad skalds hand kan ej undvika att vara ganska välkommen; och det icke blott för de egentlige landsmännen, utan likaså för brödren på denna sidan om fjället. Samlingen sönderfaller i tre afdelningar: 4) Smärre poemer af hvarjehanda innehåll, såsom: En Vaarnat,, Veiviseren synger, Eensomt Sommerliv,, Ner og fiernn, pBekken, Vandringen, Digtets Aand,; 2) Politiska poemer (i fall förf. tillåter oss denna benämning). Desse fästa sig till större delen vid högre föremål och vid vissa mnationalföreteelser; således t. ex. Verser ved Grundstenens nedleggelse till de nye Universitetsbygninger,, ved Kong