Aftonbladet – 18 juni 1845, sida 2

I ståthållarens namn. Fjerdedelen tillhörer konungen af allt hvad som införes. Peter Konink stod såsom fastnaglad. Vreden dref blodet hett åt pannan, men han fattade sig, tryckte den bredbrämade hatten för ansigtet och frågade: När utfärdades detta påbud? I går, svarade tullbetjeningen. Flera sådane komma snart efter.n Vagnen fick ändtligen, sedan man med långa spjut stuckit i ullbalarne, passera; men tullbetjenterne hade knappt lemnat vagnen, förr än flera borgare kommo fram till Peter Konink och sade: Och det tål ni? Ni, ålderman för skrået, klok och ansedd som ni är? Kom, vi återvända till porten och återfordra er ull! Det vore oförståndigt och skulle endast störta oss i förderf! svarade Peter Konink. Hvad skulle så få kunna uträtta emot mängden? Äfven är det möjligt, att det nya påbudet, som jag först nu erfarit, kan af ståthållaren återkallas. Ni vet alltså icke, ropade borgarne; hör då! I går lät ståthållaren i alla gator och gränder kungöra, att ingen skulle hädanefter våga att framställa någon anhållan till honom om mildring i hvad han påbjuder., Peter Konink tryckte hatten ännu djupare för ansigtet, sänkte hufvudet och sade: Vänner, jag såg der ute på åkern en rapphöna, som hade ägg i sitt näste. Förr än hon utkläckt sina ägg, kan mycket vara annorlunda i Brögge; men för i dag, god natt! Himlen styre allt till det bästal Men på er, fortsatte borgarne, hafva vi räknat, på er fästa alla, ja, hela väfvareskrået, sin förhoppning. .