Aftonbladet – 6 juni 1845, sida 3

ONSKIINStL dll III teliand talade nagot nhoOSre, ty pu bliken vill säkerligen ej gå miste om ett enda a de religa ord han har att säga. oms -RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En mansperson, hvilken såsom sjuk blifvit frår gaten intagen till vård uti Stadshushäktets sjukrum har, enligt hvad i dag afgifven polisrapport upplyser i häktet aflidit. — Den för stöld tillförene straffade ynslirgen Lars Gustaf Widlund har nyligen funnits död i en plantoge å Ladugårdslandet. N I o— En betjent, Frans Jansson, fanns för några dagar sedan hafva hängt s:g uti ett träd i DjurgärdsI skogen. — Från Lårgholmen rymde sistl. Onsdag kl. omkring 4 e. m. fyra korrektionister, vid namn August Welander, Knut Olsson, Johan Oisson och Mathias Ersson. De hade varit sysselsatta med arbete vid brobyggnaden derstädes, då det gynnsamma tillfället för dem inträffade, att obemärkta af bevakningen undkomma. De begagnade sig också deraf. Men i går afton omkring 8-tiden hände att stadsgevaldigern Thomasson promenerede på Djurgården, och der fick han bakom Cirque Tourniaire se tvenne manspersoner, hvilka väckte hans synnerliga uppmärksambet. Bland annat föreföll det misstänkt, att de, säsom det syntes, nyligen hade afrakat sina polisonger. Geva!digern skyndade in på en närbelägen källare för alt erhålla biträde, och lyckades med tilihjelp af några bekanta, som han der träffade, att gripa de misstänkta männen, Pessa befunnos vara tvänne af rymmarne, nemligen Johan Oisson och Mathias Ersson. Förhör med dem anställdes i dag uti poliskammaren; och uppgäfvo de dervid, att Welander varit deras ledare och uppgjort planen för rymningen samt gilvit dem något penningar; och ett alla fyra tillsammans begifvit sig från Långholmen ut till trakten af Bränkyrka, der Welander och Knut Olsson skilts från de nu ertappade, sedan W. föreslagit dem att i går afton träffa honom vid DPjurgårdsbergen. Vid rymningstillfället hade de varit i skjortärmarne, men de hade sedermera förskaffat sig bluser. Be sade sig hafva tillbringat onsdagsnatten uti en af manegerna på Djurgården. Welander skall hafva varit synlig vid Komötet i går. — Joh, Olsson och Math. Ersson hafva blifvit återförda titl korrektionsinrättningen. — Sjutton; klensmedsgesäller bafva varit uppkallade till poliskammaren, i anledning af klensmedsmästarcembotets klagomål deröfver, att gesällskapet utan vederbörligt tillstånd sistl. Söndag å sitt herrberge hållit sammankomst, hvarvid de skulle hafva ingäålt någon slags öfverenskommelse att icke uppfyila sina mod mästarne ingångna arbetsförbindelser, hvarefter de, under anförande af åldtgesällerna, begifvit sig till åldermannen, sarit under svordomar och hotelser förolämpat cmbetet. — En skånsk gesäll sades hafva vilsefört de tilltalade, och, efter att hafva erhållit cn lämplig varning af polismästaren, äterging0 de uli sina arbeten. — En mätros å ett vid Flugmötet liggande fartyg skuffade sistl. Söndagsnatt en kamrat, så att hanföll öfver bord. Lyckligtvis kom karlen upp med lifvet; den brottslige biel derföre endast pliktfälld för en skulffning. — Fjellbönderna i Christiania stift i Norge och särdeles i Hallingdal, Valders och Thelemarken, äro alltid färdiga att taga till knifven. Hvarje år förekommer vid domstolarne cn mängd brotimål, hvari oskyldiga personer medelst knif och annan våldsam. behandling blifvit tillfogade farliga skador till lif eller lemmar, och till dylika våldsamheter är oftast en obetydlig träta ci!er ögonblickligt vredesmod anledningen. Vid Höiesteret har nyligen en sådan sak blifvit afgjord emellan tvänne bröder, af hvilka den ene hade misshandlst den andre, och hvartill en ko, som betat på den ena brodrens egor, var närmaste anledningen, Bröderne Ole och Thor ägde hvar sin del af gården Ödegården i Halirgdol. En gång under förlidet års sommar hade Thors ko inkommit på Oles egor, och sedan Ole förgäfves bedt Phor att jaga bort kreaturet, fattade Oie en stör, för att sjeif bortköra kon. Thor, som skall hafva burit agg till brodren, erep nu äfvenledes en stör och sprang efter Ole; och då dennes hustru befarade en olycka och skyndade efter, såg hon att Thor hade Ole under sig i ett stenrös, att han hade en knif i handen, samt att blod flödede af Oles ansigte. På Oles rop om hjelp, fattade äfven hustrun en gärdsgårdsstör, hvarmed hon af alla krafter prygade Thor, hvilken det oaktadt fortfor att trycka Oles bröst med sina knän och försökte att släpa honom ned sig utför det ett par alnar höga stenröset, hvilel dock misslyckades. Då Thor ändtligen upphörde ned väåldsamheterna, befanns den misshandlade Ole å medtagen, att han måste hålla sängen, och någon id derefter ledas fram för Rätten. Ilan uppgaf, att Chor under väldets föröfvande äfven hade sökt att ned sina fingrar intrycka hans högra öga. Efter äkarens utsago, är det ovisst om följderna af missiandlingen kunna med konstens tillhjelp häfvas. Thor r af Höiesteret dömd till 2 ärs straffarbete. LANDSORTS-NYT RTR.