Aftonbladet – 4 juni 1845, sida 3

vedermäle af Sällskapets tacksamhet för nämnde sckreterares, nu på tolfte året utan lön eller arfvode, fortsatta arbete till Sällskapets gagn. Vid samma tillfälle tilldelades nämndemannen Johannes Abrahamsson i Stenung, Norums socken, en honom af sällskapet tillerkänd uppmuntran för de af horom utförda större odlingar, jordförbättringar och andra landtbruksföretag, bestående denna uppmuntran af ett bundra riksdaler banko i penningar samt som äreskänk en större pokal af silfver, med inskrift: 4 Götheborgs och Bohus Läns Kongl. HushållningsSällskap, till Johannes Abrahamsson i Stenung, för sälsynt nit, omtunka och rastlöshet vid odlingar, jordförbättringar och andra landtbraks företag; den 24 Maj 18452. Gefle d. 30 Maj. F. d. artilleristen, tornväktaren och kyrkovaktaren Hök, hvilken är tilltalad för stöld i härvarande stora kyrka, inställdes i dag hos kämmnersrätten och erkände, sedan råtten tagit notis om hans lefnadsomständigheter, hvaribland annat förekom att han egde medalj för tapperhet i fält samt innehade 42 rdr banko om året säsom pension, — att han, medelst en böjd jernten, under 3 års tid fiskat penningar ur de vid kyrkodörrarne varande bäcken, då insamling skett för kyrkobyggnader och meddellösa studerande; att han, sedan påsktiden förlidet år, ur den i koret befintliga kassakista, äfven genom begagnande ef kroken, tillgripit minst 5 rdr; och sedermera under innevarande år åtkommit 14 rdr. Målet hänsköts till rådstufvurättens afdömande och skuke Hök under tiden i häkte förblifva. (N. P.) Hernösand d. 29 Ma. Vid södra ÅAnrngermanlands häradsrätt har nyligen blifvit afdömdt ett mål f en beskaffenbet, som lyckligtvis är sällsynt bland Angermanlands allmoge. Bonden Lars Magnus Larsson i Fanby i Solefteå har nemligen genom flere viltnens intyg emot sitt nekande blifvit förvunnen att hafva d. 24 Juli förlidet år vid en sängbalk med lömmar fastbundit sin tjenstepiga Märtha Lisa Larslotter och illa siagit henne; derefter lösbundit och nedlagt henne på golfvct, afryckt hennes kläder och rörfärligt slagit henne öfver länder och rygg, och så iter tvänne gånger fastbundit henne. Då bon under bernödandet att undvika slagen kommit att blifva ligvande på ryggen, hade han stigit på nedra delarne af kennes kropp, samt trampat och sparkat henne, ut under förfärliga klagoskri af den misshandlade, Pill de tillkomne vittnena bade han yttrat orsaken ill misshandlingen vara den, att hon begått hustjufvad, hvarom dock ingen grundad anledning till missanka vid ransakningen förefunnits. S:ne nämndenän, af hvilka flickan låtit syna de åkommor hon senom våldet erhållit, hafva intygat, att huden på törre delen af kroppen varit blodlupen och kopparirgad, att axlar, rygg och länder hade ränder som f spön, att a: mlederne varit svullna och ränder synsa kring händerne, troligen cfter tågen, samt att lod runnit ur ena knäet och 40 andra sår. Ehuru ars Larsson vid rätten sedermera företett en förlikingsskrift, hvaruti våldet förklarades såsom vanlig saga, och kan sålunda trodde sig kunna utverka lets nedläggande, lyckades detta dock icke, utan ömdes den barbariske mannen till ett års fästningsrbete och böter. (H. P.)