tjusningskraft, att skogens vilddjur blefvo spaka vid hans toner, och att han kunde begifva sig ned till sjelfva de dödas rike samt redan var på vägen att derifrån hemta tillbaka sin aflidna maka, hvilket äfven hade lyckats honom, om han. ej hade haft den oaktsamheten alt se sig om på vägen. Alla dessa utfall emot bänryckningen för det sköna, med serskildt afseende på svenska publikens beundran för Jenny Linds stora talang kunna således visserligen hafva en relatif rättsgrund i så måtto, att det vore bältre om man alltid i första rummet gjorde till föremål för sin beundran hvad som är af största och varaktigaste inflytande på slägtets välfärd och förkofran; men det är då ett omvändelseverk, som icke blott måste gälla Stockholms allmänhet år 485, utan menniskorna i alla länder och alla tider, och känslan för det sannt sköna är i allt fall ej blott oskyldig, utan äfven vacker och berömvärd, så länge den icke urartar till dårskaper, hvilket ingalunda här varil fallet. TSE TANDE