(Införes på begäran.) Med ledsnad har man erfarit, att man på den fö sin svalkande sjöluft och sin herrliga utsigt så myc ket prisade Kastellholmen brukat lössläppa boskaj till betnirg, hvilket gör att numera inga promene rande kunna besöka sagde holme, emedan gräset blif. ver till den grad nedsmutsadt och nedtrampadt, at den, som ledsen vid rännstensångan om aftnarne sökt svalka ä denna täcka, i medeipunkten af staden så välbetägna holme, nu — tack vare liknöjdheten! — icke knappast kan taga ett steg, utan all trampa i orenlighet. Tehe har man heller gjort sig den mödan, att iordningställa de dåliga trä-säten, man fordom var van att der finna. Skada, att en så nära och väl belägen lokal blifver på sådant sätt vanvårdad. Man tror sig vara säkert underrättad om, att a Skeppsholmen dagligen kan disponeras öfver 300 man arbetsmanskap, som just icke lärer sysselsätta sig med något så syn nerligen angeläget. Hvad vore då lättare, än att j några dagar använda en-sjettedel af denna styrka, för ali göra Kastellholmen till en af våra angenämaste Promenader inom hufvudstadens område? — Stationsbelälhafvaren i Stockholm skulle härigenom göra sig uUlmänheten förbunden. Stockholm d. 29 Maj 1845. K—9. — Vid den i A. B. sist. Fredag meddelade notis NE. trenne förrymda korrektionshjons äfventyr, har tronolänsmannen på Svartsjölandet begärt få anmärkt, tt icke han, utan länsmannen från ett annat distrikt, arit den, som uti en backstuga vid Dufnäs anträfit och förhört den ena af rymmerskorna, qvinnsperonen Klefve. nens ——