Aftonbladet – 26 maj 1845, sida 1

OM STAMHOLLÄNDERIERNA. fr J. Th. Nathorsts svar på Hr Odelbergs anmärkningar vid Landtbruksafdelningens utlåtande. Långt ifrån att Landtbruksafdelningens betänkande skulle, i hvad val af racer beträffar, vara bygdt på lös grund, hvilar det på de enklaste och klaraste satser, af hvilka det blott är en utveckling. Det kan ej nekas att hornboskapen ej ensamt producerar mjölk, utan äfven kött och talg, och en race kan numera ej benämnas ädel, som ej till en viss grad förenar förmågan att uppfylla båda dessa fordringar, ehuru naturligtvis ej liktidigt. Detta har man väl insett, men blott i England dervid fästat tillräcklig vigt, hvarföre detta land är det enda, som eger dylika högt för idlade racer af hornboskap. I England var det fordom på samma sätt som här. En ko, som burit 4 å 3 kalfvar, lönade ej mödan att försöka göda, och den måste derföre vanligen säljas till lågt pris. Liksom här, var det inventariekapital, som ligger i hornboskapen vid en landtegendom, underkastadt en beständig förminskning, ty de äldre djuren såldes för ett lågt, och de yngre måste inköpas eller uppdragas till ett högre pris. — Man beräknade derföre minst 42 proc. ränta på detta kapital, och så räknar man här ännu. Men i England har man redan kommit derhän, att de äldre djuren, i följd af deras race-egenskap, med största lätthet gödas och derföre säljas till högre pris än de kostat som unga. Besinnar man, att det kapital, som ligger i ett belt lands boskapsafvel, uppgår till millioner, så kan det ej vara likgiltigt om landtmannen för detta kapital måste betala 42 proc. ränta eller ingen ränta, eller t. o. m. erhålla ett öfverskott, hvarigenom det kan amorteras. — Derföre hav ej akademien i sitt redan för S:ne år sedan afgifna underd. utlåtande kunnat föreslå Tysk, Iolländsk eller Dansk boskap, emedan dessa racer, ehuru alla större och en och annan måhändå bättre än wir inhemska afvel, dock hafva samma fel i afseende på gödningsförmågan som vår egen, fastän kanske i mindre grad, och då boskapsafvelns förbättring endast genom bättre underhåll och vård, samt genom den svenska boskapens förädling inom sig sjelf, är alltför långsam för att kunna vara eko