Aftonbladet – 24 maj 1845, sida 1

OM ST: AMHOLL NDERIERNA. H:r A.ODELBERGS ANMÄRKNINGAR VID LANDTBRUKS-AFDELNINGENS UTLÄTANDE. Då jag vid öfverläggningen rörande denna fråga inom Landtbruks-akademiens afdelning. icke ansett mig i allo kunna deta pluralitetens tanka, som uttalar sig uti nu upplästa betänkande, och då de omständigheter, hvaruti jag varit af sk Pjoktig g mer ning, just äro, enligt min tanka, de alira vigtigaste, så bar jag, fastän lifligt kännande och villigt erkännande min ringhet i kunskap och erfarenhet i jar örelse med de afdelningens ledamöter, som beslutat betinkandet, likväl icke kunnat afhålla mig ifrån att. min öfvertygelse likmätigt, äfven här uttala och närmare utreda min åsigt rörande lämpligaste och mest ändsmålsenliga sättet, att till boskapsstötselns befrämjande inom riket använda de af Rikets Ständer anslagna 70.060 Rår. i Äfven jag tror, att inrättandet af stamholländerier, der boskan åf utmärkt godhet vårdas och uppfödes för att spridas kring landet, på ett väsendtligt sätt skall inverka på boskansskötselns förbättring och mera omsorgsfulla behandlande, och hvad antalet af de föreslagna stamholländerierna beträffar, fäster jag mig icke vid någon bestämd siffra; men då vid fördelningen provinserna emellan af dessa hotländerier, hufvudsakligt afseende, enligt min tanka. bort fästas vid de olika landskapens grad af naturlig fruktbarhet och den höjd af kultur de uppnått, så att holiånderier företrädesvis bort till inrättande föreslås i de mest bördiga provinserna, har jag icke kunnat finna skäl till att, med förbigående af Sveriges. näst Skåne, bördigaste. bäst kultiverade och folkrikaste provins, nems ligen Östergötbland, förlägga 2:ne holländerier i land, ett i Sörmland och ett i Norrland. Antingen bör det föres!agna antalet ökas till nio, och jag ser icke något hinder deremot, på det aut Östergötbland, iomte de öfriga föreslagna provinserna, må få ett holänderi, eller ock bör en annan. fördelving uppgöras, dervid mera afseende fästes å naturlig fruktbarhet och högre kultur hos deloka!cr, som till koländeriers emottagande föreslås. Af högst väsendtligt inflytande å företagets framgäng är bestämmandet af den eller de racer, hvaraf holländerierna skola bildas. — Afdelningens pluralitet har, enligt min åsigt, i detta hänseende behindlat frågan på ett alltför knapphändigt sätt. Uti dess hetänkande, deruti förut innehålles en ganska sann skildring om tillståndet med vår boskapsafvel i allmänhet, huruledes den, genom svält och vanvård, blifvit bragt till det usla skick, hvaruti den befinnes, deruti på anförde skäl förkastas allt användande af tiska och danska racer, deruti vidare förordas tvenne engelska, nemligen Ayrshire och Pembrokeshire racerna, hvarjemte antydes, att holländerierna äfven kunna bildas af inhemsk afvel, föreslås nemligen att till hushällssäliskapen i de provinser der bolländerierne skola uppställas må öfverlemnas valet af race, på så sätt likväl, att det skulle ske önskningsvis och underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Afdelningen vill säledes, ålt landtbruksakademien, till hvars utlåtande ärendet blifvit af Kongl. Majt remitteradt, ar hvilken Kongl. Maj:t infordrat uppgiften rörande lämpligaste sättet, att bringa siken i verkställighet, skall i den vigtigaste frågan undandraga sig att gifva ett bestämdt svar, att landtbruksakademien, hos hvilken Regeringen så väl som rikets alla innebyggare äga giltiga anspråk på att finna den största sakkännedom i alla härmed gemenskap ägande ämnen, så väl rörande beskaffenheten, i afseeende ä bördighet och kultur af Sveriges särskilta landskap, som äfven rörande den eller de utländska eller inländst ka boskapsracers tjenlighet för den eller jden lokalen, skall likasom bekänna sin oförmåga eller gifva anlelning till den svåra beskyllningen (och Se SEN rp. seeda tan AR AN