Aftonbladet – 22 maj 1845, sida 2

STOCKHOLM. De på förmiddagen ankomna utländska poster nedförde tidningar från Paris af d. 44, från Lonlon af d. 23, samt från Hamburg af d. 16 dennes. FRANKRIKE. Hr Thiers inflytelse tyckes vara i stigande. Man tror allmänt att han innan detta årets utsång kommer att inträda i eller rättare bilda en py ministere. Han är under Guizots sjukdom den verklige, ehuru ej officielle ledaren; han råder konungen, afgör kammarens beslut, skyddar kronan. Hans tal i jesuit!frågan var ett ministertal; hans tystnad i beväpningsdebatten en ministertystnad, hans anfall mot Lamartine ett ministeranfall, hans röstning öfver bestyckningsfrågan elt ministervotum. Han har gjort konungen två så ofantliga tjenster, genom regentskapslagen och nu genom fulländandet af Pariserbefästningarne, att ban måste belönas. Franska pressen är bestört öfver utgången af frågan angående bestyckningen af Paris. Med 297 röster mot 434 bifölls anslaget: visserligen med det vilkor, att materielen skall förvaras i Bourges, men den kan då genom jernvägens begagnande på en dag vara i Paris. Blott 7 timmar erfordras för första transportens ditkomst, efter det en minister åtager sig att kontrasignera ordren, under skyddet af föregilvandet att ett krig är å färde. En stor del af de opinionsnyanser, som för 4 år sedan röstade för befästningarne, ångra sig nu. I Paris voro rykten gängse, att på Englands förordande franska regeringen afvikit från sitt yrkande, att spanska drottningen skulle förmälas med någon prins af Bourbonnernas ätt, och att man verkligen ämnar samtycka till prins Leopolds af Sachsen Koburg förmälning med Isabella. Han är yngsta sonen af hertig Ferdinand, och broder till konungen af Portugal, född 1824, och lärer vara den vackraste och qvickaste af hela familjen. Imedlertid synes ännu allt detta vara temligen problematiskt, och Ryssland lärer envisas med att icke vilja erkänna Spaniens regering, om ej drottningen förmäler sig med en son af Don Carlos. Franska banken har beslutat att inrätta en filialafdelning i Algier, med tio millioners kapital. Det har varit den bekante Arab-chefen Ben Nini, som plundrat franska transporten till Orleansville, och som likväl sedan helt oskyldigt infann sig i Tenez, för alt svära trooch huldhets-ed samt spionera. General Claparede hade, sedan staden flera dagar varit omgifven af Araber, marcherat ut och tuktat dem, samt tagit gisslan. Hertigen af Montpensier skall på återresan från Algier besöka Baleariska öarna. Ifrån China låter det väl för Fransmännen. Chineserne skola hafva funnit, att de icke äro några egentligen utmärkta handelsmän, och frukta derföre icke dem så mycket som Engelsmännen. Man hoppas, att kejsaren skulle upphäfva de utfärdade edikten emot kristligt proselytmakeri, för att tillfredsställa franska regeringen. Det är den chinesiske fredsunderhandlaren Ki-Yng, som lärer sjelf föreslagit denna sak; han skall vara en liberal och mycket upplyst man, som sjelf öppet visar gin aktning för kristendomen. Ett rykte att flera franska biskopar och pastorer i landtförsamlingar skulle hafva förenat sig i