SKOLASTIKA. NOVELL AF A. VON STERNBERG. I I närheten af Kiew är ett kloster, hvars nunnor samtliga äro målarinnor, ehuru deras talang svårligen skulle bestå inför konstkritikens domstol. De i sträng enslighet der lefvande äldre och yngre fruntimmer föra penseln och paletten lika uteslutande, som deras systrar, i ett några mil derifrån beläget kloster, saxen och synålen. Ifrån de artistiska nunnornas celler utgå Kristusbilder, Johannisbufvuden och alla möjliga helgonagestalter, och från det närgränsande klostret stickade tyger, broderier och tapisseriarbeten, det ena lika mycket en mekanisk färdighet, som det andra. Ryssland har i sina många kyrkor och kloster en otalig mängd af helgonbilder, hvartill kommer, att hvarje privatboning, ifrån den högtförnäme Ryssens palats, till den lifegnes koja, måste hafva sin obras, (helgonbi!d) och, för att uppfylla alla beställningar, äro här och der i det stora riket anlagda helgonfabriker, der dessa stereotypmålningar förfärdigas ännu mera handtverksmessigt än i klostren. I de sednare kan man antaga, att åtminstone något religiöst sinne lifvar det döda verket, då åter på de andra verkstäderna endast vinsten och konkurrensen leverera de flyktigaste och tanklösaste alster. Vårt kloster egde redan från äldre tider privilegium, att måla helgonbilder och den derpå existerande urkunden var underskrifven och utfärdad af den store Gregorius, den andre metropoliten af detta namn, som valt sin vistelseort inom Kiews murar och hvars sista dagars frid stördes genom tvisten med munken Simon, hvilken ränkfullt blef den helige Andreas af Nowgorod efterträdare. Den ärevördige patriarken egnade, innan denna tvist uppstod, en stor del af sin uppmärksamhet och apostoliska kärlek åt den heliga Annas kloster. Han skänkte till altaret i dess kyrka täcken och prydnader af ett för den tiden utomordentligt värde, doterade klostrets biblioek med en mängd manuskripter, som bestodo multnade pergamentsrullor, hvilkas innebåll mera ingen kan utreda, och den höge kyrko