Aftonbladet – 17 maj 1845, sida 2

som burit råg 4843 och då på våren blifvit 1gensådd med holländskt klöfverfrö efter 24 skålp. per tunnland, således en 4:a årsvall. Klöfverstånden voro då blott 2 å 3 tum långa i följd af vårtorkan och i allmänhet till utseendet lika på alla 5 kapplanden. Jordminen lerblandad svartmylla på sandblandad lerbotten. Kapplandet AM 4 vattnades, efter 3 skålp. svafvelsyra per tunnland, med 8 lod svafvelsyra, spädd med 250 delar vatten, som gjorde ett qvantum af 7 74 kannor. Kapplandet JF 2, efter 46 skålp ss. per funnland, med 46 lod syra, spädd med 250 delar vatten, d. ä. elt qvantum af 43 54 kannor. B2pplandet 4 3, efter 32 skålp. s.s. per tunnand, med 4 skålp. (32 lod) syra, utspädd med 250 delar vatten d. ä. 31 44 kannor. Kapplandet JV 4, efter 64 skålp. s.s. per tunnland, med 2 skålp. syra, utspädd med 250 delar vatten, d. ä. 63 kannor. Kapplandet JE 5 fick ingen svafvelsyreblandning. En ofullständighet i försöket kan det sägas vara, alt kapplandet JE 3, som ej fick någon svafvelsyra, icke heller på samma gång blef vattnadt med motsvarande qvantitet oblandadt vatten, emedan det kunde synas, som, det sedermera uppkomna resultatet i någon mån härledde sig derifrån, att den torra jorden på detta kappland ej fick någon fuktighet, såsom å de andra. Men då rega om 2 dagar efter vattningen, eller den 12 Maj, så lärer den underlåtna vattningen ej böra synneriigen tagas i beräkning. Tiden för vattningen bestämdes till aftonen, sedan solen nedgålt, i likhet med hvad som brukas för trädgårdsvexter, och vanlig trädgårdsvattenkanna begagnades. Då en så liten qvantitet, som 77, kannor fiuidum, skulle utvattnas så jemnt, som möjligt, på 457 !, qvadratalnar (ett kappland), så uppstod ett ögonblicks förlägenhet, huru detta skulle gå till; men man hittade på det rådet, att karlen, som vattnade, skulle springa med vallenkannan, så fort han kunde, fram och tillbaka öfver kapplandet, hvarigenom det ock lyckades att få några droppar på hvarje punkt. Det andra kapplandet måste också under springande valtnas; men å tredje och fjerde räckte blandningen så väl till, att karlen kunde först gå öster och vester, sedan i norr och söder, öfver detsamma. , Vid blandningen af svafvelsyra med vatten bör syran gjutas i vattnet, icke tvärtom, såvida det icke skall kringkastas, emedan en del af vattnet då skulle försättas i gasform genom den värme, som utvecklas genom litet vattens förening med mycket syra. För att befordra bättre blandning bör vattnet väl omröras, när syran ihälles, ty eljest sjunker den till bottnen af kärlet. Den 8 Juli 1844, i opartiska vitlnens närvaro, företogs slåningen af dessa ifrågavarande 3 kappland med klöfver och genast derefter vägning. A kepplandet JF 4, gödt med 8 lod s.s. vägde N klöfvern 530 lisp. god V.vigt. A kapplandet JE 2, gödt med 46 lod s.s. vägde klöfvern 40 lisp. god V.vigt. Å kapplandet JV 3, gödt med 4 skålp. s.s. vägde klöfvern 47 Y4 lisp. god V.vigt. Å kapplandet JE 4, gödt med 2 skålp. s.s. vägde . klöfvern 47 1, lisp. god V.vigt. ÅA kapplandet JF 5, ogödt och ovattnadt, vägde klöfvern 20 lisp. god V.vigt. Af förestående synes således, att JE 3 och 4 äro nära lika, ehuru det sednare kapplandet blef dubbelt så starkt gödt med s.s., som det förra, — men att NM 5, som var ogödt, understeg det minst gödda med 55 3; procent. Redan 5 å 4 veckor ifrån vattningen syntes en betydlig skilnad till förmån för svafvelsyran, öfver all förväntan, ty den med s.s. vattnade klöfvern var mycket frodigare till blad, stjelkar och blommor, samt hade en ovanligt stark mörkgrön, nästan i blått gående, firg, hvartill kommer, att på de minst vattnade kopplanden syntes klöfvern starkast till vext och färg, der svafvelsyreblandningens strålar mest träffat, så att riktiga band eller ränder af frodigare klöfver sågos tvärs öfver landen, och svagare, der karlens kropp gått fram. Då andra skörden också lofvade ett förmånligt resultat för svafvelsyran, beslöt jag äfven våga den, hvilket skedde på samma. sätt, som första gången, straxt efter det klöfvern blifvit afslagen. Den 418 Sept. 4844: Å kapplandet J 4, gödt med 8 lod s.s. vägde klöfvern 9 lisp. god V.vigt. Å kapplandet JV 2, gödt med 46 lod s.s. vägde klöfvern 40 17, lisp. god V.vigt. Å kapplandet JV 3, gödt med skålp. s.s. vägde . klöfvern 43 7, lisp. god V-.vigt. Å kapplandet J4 4, gödt med 2 skålp. s.s. vägde . klöfvern 49 lisp. god V.vigt. ÅA kapplandet JF 3, ogödt och ovattnadt, vägde klöfvern 8 14 lisp. god V.vigt. Häraf uppenbarar sig syrans fortfarande förmiga att verka; men här är det JM 4, det starkast gödda stycket, som har företrädet. För öfrigt kan ej dragas några säkra slutsatser af dessa försök, utan en hel serie af sådana måste Iförst anställas och det på flera ställen, på olika sätt, samt sedan insamlas och jemnföras, innan för