Aftonbladet – 16 maj 1845, sida 2

dorffska anförandet, som af Postosh Inrikestidningen och andra kämpar för samma sak. Imedlertid har man också frågan om det famösa oberoendet fullkomligt afgjord, genom det sednaste nu citerade exemplet på det officiella uppträdande i bestämd opposition emot Regeringens och Konungens egna åsigter, i fall dessa nemligen äro de, som förmodas. Man kan ej neka, att det uti denna Regeringens liberalitet, att icke det ringaste inverka på pressen, ligger en högsinthet och aktning för yttranderättens frihet, som förtjenar beundran. — På Riddarhuset väckte i går afton friherre W. F. Tersmeden motion om föreläggande för KonstitutionsUtskottet att, innan nästa Onsdag, inkomma med betänkande öfver Hr Åkermans förslag, att Riksens Ständer måtte af Regeringen begära en kommittes nedsättande för utarbetande af ett representationsförslag; men denna motion begärdes på bordet af KonstitutionsUtskottets ordförande, grefve A. Gyldenstolpe. I Borgareståndet väckte vice talmannen, Hr Brinck, likaledes i går, motion om inbjudning till Bondeståndet att förena sig med Borgareståndet om antagande af Hr Ekholms rereservation såsom Ståndets mening i representationsfrågan; men denna motion begärdes på bordet af Hr borgmästaren Lagergren. Man ser således, att hvar och på hvad sätt som helst ett bemödande för det utdömda representationssättets ombildning försökes, uppställas deremot hinder från den s. k. konservativa sidan. Hr grefve Gyldenstolpes beteende får en egen färg af den oraständigheten, att man med säkerhet kände det Hr Akermans förslag hade Regeringens önskan för sig, likasorx det ännu icke lär vara glömdt, att de konservative vid förra riksdagen envist arbetade just för ett sådant uppdrag åt den dåvarande Regeringen, som det Hr Akerman föreslagit för den nuvarande. Hr grefve Gyldenstolpe har således haft tillfälle att med en och samma handling lägga för dagen sina önskningar i afseende på representationsreformen: och sitt förtroende till Regeringen.