Aftonbladet – 8 maj 1845, sida 2

— Till historien om ställningar och förhållanlen mellan partierna för ögonblicket hör utan tvifvel i sin mån, såsom ett i flera hänseenden märkvärdigt factum, att tidningen Den Konstitutionelle, efter att förut under hela riksdagen hafva haft fullt upp att göra med lögner och smutskastning på åtskillige af Bondeståndets ledamöter och dess talman, i ärdamål att tillintetgöra samdrägten mellan detta Stånd och Borgareståndet, under de sednare veckorna icke allenast öppet angripit sistnämnda Stånd med det oförskämdaste pöbelovett, utan nu slutligen äfven formligen uppträdt till Hr Erkebiskopens och Presteståndets försvar, i frågan om dess handlingssätt emot statsrådet Silverstolpe. Med den frimodighet i uppgifter, som karakteriserar nämnde tidning, påstår den ingenting mindre, än att Presteståndets beslut, med undantag af en punkt, helt enkelt förskref sig från Regeringen sjelf, kanske från Hr Silverstolpes egen hand? och vidare säges: det är således sitt eget förslag Hr Statsrådet kallat oärligt. Ar icke detta en hygglig uppgift?!! Också fortfar D. K. härpå: Man må vara huru hätsk sinnad som heldst emot Presteståndet, så måste man dock låta det åtnjuta rättvisa, då det synbarligen har rätten på sin sida. Vidare heter det: att man hade skrattat ut Presteståndet, om det låtit sin chef på sådant sätt inför ett annat stånd aga sig; att tvärtom Presteståndets handlingssätt uppenbarar ett politiskt mod; att Hr Erkebiskopens eljest ej förnekade egenmyndighet ej hör till detta kapitel; o. s. v. Det är svårt att säga, antingen man bör mera lyckönska det Högv. Ståndet -till det nya stöd, som det sålunda erhållit uti denna kämpe, eller beklaga Hr statsrådet Silverstolpe.